<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
	>

<channel>
	<title>Blog de Josu Erkoreka &#187; EAJ-PNV</title>
	<atom:link href="http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://josuerkoreka.com</link>
	<description>Munduratzen betidanik jakin izan dugu euskaldunok eta zer esanik ez bermiotarrok</description>
	<lastBuildDate>Tue, 29 May 2012 10:42:52 +0000</lastBuildDate>
	<language>es</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
<cloud domain='josuerkoreka.com' port='80' path='/?rsscloud=notify' registerProcedure='' protocol='http-post' />
<image>
		<url>http://s2.wp.com/i/buttonw-com.png</url>
		<title>Blog de Josu Erkoreka &#187; EAJ-PNV</title>
		<link>http://josuerkoreka.com</link>
	</image>
	<atom:link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="http://josuerkoreka.com/osd.xml" title="Blog de Josu Erkoreka" />
	<atom:link rel='hub' href='http://josuerkoreka.com/?pushpress=hub'/>
		<item>
		<title>Bermeoko abertzale historikoak (3): Juan Pedro Ortube, bere itsasontzian ikurriña jarri zuen lehena</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/05/22/bermeoko-abertzale-historikoak-3-juan-pedro-ortube-bere-itsasontzian-ikurrina-jarri-zuen-lehena/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/05/22/bermeoko-abertzale-historikoak-3-juan-pedro-ortube-bere-itsasontzian-ikurrina-jarri-zuen-lehena/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 22 May 2012 15:36:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Opinión]]></category>
		<category><![CDATA[Bermeo]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=6099</guid>
		<description><![CDATA[Juan Pedro Ortube jeltzalea, Bermeon jaio zen 1853ko urriaren 21ean. Seberiano Ortube Belaustegi eta María Ceballos Gordonis izan zituen gurasoak. Sendia osatu zuten bost neba-arreben artetik, bera izan zen zaharrena. Bere atzetik etorri ziren Jeronimo, Bonifazio, Gregoria eta Alejandro. Arana-Goiriren irakatsiak jarraituz, XIX mendearen bukaeran, Círculo Católico-tik abertzaletasunera daraman urratsa eman zuten bermeotarren artean zegoen Ortube. [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=6099&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">Juan Pedro Ortube jeltzalea, Bermeon jaio zen 1853ko urriaren 21ean. Seberiano Ortube Belaustegi eta María Ceballos Gordonis izan zituen gurasoak. Sendia osatu zuten bost neba-arreben artetik, bera izan zen zaharrena. Bere atzetik etorri ziren Jeronimo, Bonifazio, Gregoria eta Alejandro. Arana-Goiriren irakatsiak jarraituz, XIX mendearen bukaeran, <em>Círculo Católico</em>-tik abertzaletasunera daraman urratsa eman zuten bermeotarren artean zegoen Ortube.</p>
<div id="attachment_6102" class="wp-caption aligncenter" style="width: 460px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/argazkia.jpg"><img class=" wp-image-6102 " title="argazkia" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/argazkia.jpg?w=450&h=293" alt="" width="450" height="293" /></a><p class="wp-caption-text">Juan Pedro Ortuberen &#8220;Aketxe&#8221; itsasontzia. Bere atzekaldean eskegi zen lehenbiziko aldiz ikurriña, batzoki batetik kanpora</p></div>
<p style="text-align:justify;">Juan Pedrok, Feliciana Etxebarrria Jaregizar hartu zuen emaztetzat 1877ko ekainaren 9an. Bost seme-alaba ekarri zituzten mundura senar-emazteek: Bitoria, German, Alberto, Isaak eta Pedro.</p>
<p style="text-align:justify;">Sabin Aranaren laguna mina zen. Hasera-haserako abertzalea, beraz. Sabinek berak 1896 urtean Anjel Zabala <em>Kondaño</em>-ri zuzendu zion eskutitz batean, honako hau esaten zuen Bermeoko egoerari buruz hitz egiterakoan: &#8220;Estuvo aquí Ortube y nos dijo cómo en aquella villa esperaba mucha gente nuestra llegada. Dios quiso que no fuéramos, porque, en caso contrario, es probable hubiese ocurrido algo de desagradable e inoportuno en las actuales circunstancias&#8221;.</p>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-6099"></span></p>
<p style="text-align:justify;">Gizon odoltsua zen Ortube, itxura guztien arabera. Odoltsua, ausarta eta kementsua; adorez betea. Bera izan zen, lehenbiziko aldiz, batzokietik kanpora ikurriña jarri zuena. <em>Aketxe</em> izeneko bere balandroaren atzekaldean eskegi zuen hain zuzen ere, eta Bilboko errekatik gora zuzendu zuen itsasontzia euskal ikurra agiri-agirian erakutsiz. Isuna jasotzeko arrisku handia zegoen garai hartan horrelakoak egiten zituenarentzat.</p>
<div id="attachment_6100" class="wp-caption aligncenter" style="width: 410px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/bermeoko-gauzak4-copia.jpg"><img class=" wp-image-6100 " style="margin:3px 5px;" title="Back Camera" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/bermeoko-gauzak4-copia.jpg?w=400&h=198" alt="" width="400" height="198" /></a><p class="wp-caption-text">Juan Pedro Ortuberen sinadura, Bermeoko EAJko Uri Buru Batzarreko lehendakaria izan zenean</p></div>
<p style="text-align:justify;">Bere ekimenez sortu zen, bestalde, Bermeoko jeltzaleek, agintean zeuden jauntxo liberalekin izan zuten lehenbiziko liskar irekia. <em>Euskalzale</em> aldizkariak, bere 1899ko urtarrilaren 26ko alean azaltzen zigun gertatu zena.</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Geure adiskide batek, zeuk bere baeidakizu nor dan, Ortube deritsonak, kanposantu edo obietan zer egin deutsu? Lurra erosi ta obi edo sepultura bat bere guraso ta etxekoentzat egin, da norena dan jakiñarazotearren, arri-ganean ipiñi deutsu irakurkizun edo letrero bat, euskeraz, da euskerea bere ez iru lauko ta erdikoa, diñoala ze</p>
<p style="text-align:center;">IOANE PERU ORTUBE-REN<br />
ETSADIARENTZAKO OBIA</p>
<p style="text-align:justify;">Orduserarte emen batek edo batek baiño ezekian zer zan obi: gaur Gabanchok berak bere baaldaki. Zer egin dau gure gizontsuak? Obieta edo Kanposantutikkendu eragin letreroa. Au ezalda beste erritan iazo Euskalerrian, Bermeon baiño</p>
<p style="text-align:justify;">Guk jakin gura genduke zeiñek emon adueñes lege ori, ea Madrilgoa ala nongoa dan. Lege ori Madrilen egiña bada, besterik ezin dalako, guk burua makurtu bear. Lege ori Millombres-ek egiña bada, iakin daiela Bermeotar guztiak.</p>
<p style="text-align:justify;">Bermeotarrak: zeuen berbetan ezin ezer ipiñi zeinkee agirian. Iñok iñoz egin eztabena, lurrean agiri eztan gizon edo gizon-erdi batek egin dau. Ta non egin bere? Geure errian, Bilbo kendu ezkero Euskalerriko uririk andienean, euskaldun geien dagoan urian, Bermeon.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Baina abertzaletasunaren sorreran ez ezik, alderdiaren antolakuntzan ere parte zuzena hartu zuen Ortubek. XX mendeko lehenbiziko urteetan, Bermeoko EAJko uri erakundeko lehendakaria izan zen.  Benanzio Goitia eta hurrengo batean aipatuko dugun Jose Manuel Ispizuaren garaietan.</p>
<p style="text-align:justify;"> </p>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/bermeo/'>Bermeo</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/6099/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/6099/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/6099/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/6099/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/6099/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/6099/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/6099/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/6099/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/6099/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/6099/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/6099/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/6099/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/6099/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/6099/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=6099&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/05/22/bermeoko-abertzale-historikoak-3-juan-pedro-ortube-bere-itsasontzian-ikurrina-jarri-zuen-lehena/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/argazkia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">argazkia</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/bermeoko-gauzak4-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Back Camera</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Bermeoko abertzale historikoak (2): Jose Arzadun Zabala, &#8220;el jaunchu basoqui&#8221;</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/05/06/bermeoko-abertzale-historikoak-2-jose-arzadun-zabala-el-jauntxu-basoqui/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/05/06/bermeoko-abertzale-historikoak-2-jose-arzadun-zabala-el-jauntxu-basoqui/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 06 May 2012 09:39:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Bermeo]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=6033</guid>
		<description><![CDATA[Bermeoko abertzale historikoen zerrenda honetan, ezin dezakegu bazterrean utzi Jose Arzadunen irudi bitxia. Jeltzale berezi-berezia izan zen Arzadun. Eta gaurko begietarako horrela bada, are gehiago oraindik hasierako denbora haietan EAJren baitan nagusi ziren irizpideetarako. Jose Arzadun, Bilbon jaio zen 1859 urtean. Baina jaioterria gora-behera, bermeotarra izan zen bihotzez eta joeraz. Bermeon bizi eta bertan hil baitzen [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=6033&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">Bermeoko abertzale historikoen zerrenda honetan, ezin dezakegu bazterrean utzi Jose Arzadunen irudi bitxia. Jeltzale berezi-berezia izan zen Arzadun. Eta gaurko begietarako horrela bada, are gehiago oraindik hasierako denbora haietan EAJren baitan nagusi ziren irizpideetarako.</p>
<p style="text-align:justify;">Jose Arzadun, Bilbon jaio zen 1859 urtean. Baina jaioterria gora-behera, bermeotarra izan zen bihotzez eta joeraz. Bermeon bizi eta bertan hil baitzen 1903ko abenduan.</p>
<div id="attachment_6049" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/josc3a9-arzadun4.jpg"><img class="size-full wp-image-6049" title="José Arzadun" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/josc3a9-arzadun4.jpg?w=500&h=709" alt="Jose Arzadun Zabala. &quot;El jaunchu basoqui&quot;, Bermeoko liberalen esanetan" width="500" height="709" /></a><p class="wp-caption-text">Jose Arzadun Zabala. &#8220;El jaunchu basoqui&#8221;, Bermeoko liberalen esanetan</p></div>
<p style="text-align:justify;">Aita, Julian Arzadun Arreta-Maskarua, bilbotarra zuen. Ama, berriz, Kornelia Zabala Bakeriza, bermeotarra. Julianek eta Korneliak osatutako bikotea Bermeon ezkondu zen 1857ko maiatzaren 18an. Eta Bilbon jaiotako Joseren ostean -berau baitzen nagusia- hainbat seme-alaba izan zuen Bermeon: Joaquin (1861an jaioa), Juan (1862), Julian (1865-1866an hila), Pilar (1866), Julian (1869-1871an hila), Beatriz (1870-1873an hila), Andres (1871) eta Antonio (1873). Neba-arreba hauen guztien artetik Juanek hartu zuen izena eta ospea. Artilleriako jenerala izatera heldu zen Espainiako Ejerzitoaren baitan eta Gipuzkoako gobernadore militarraren lekua bete zuen hainbat urtetan. Segoviako Akademiako zuzendaria ere izan zen. Primo de Riverak kendu zuen kargutik, diktaduraren kontrako jarrera hartu zuelako. Baina gure artean ezaguna bada, idazle gisa egin zuen lanagatik dela esan dezakegu. Idazle oparoa izan zen. Arlo asko jorratzen dituen horietakoa. Poesiak, ipuinak, antzerkiak eta saioak argitaratu zituen. Bermeo eta bermeotarrak ere maiz agertzen dira bere idazkietan, hala nola, “Tiadoro el pescador” izenburuko ipuinean edota “El campo santo de Bermeo” olerkian.</p>
<p style="text-align:justify;">Baina utz dezagun Juan anaia eta etor gaitezen berriro <em>post</em> honetako protagonistarengana.</p>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-6033"></span></p>
<p style="text-align:justify;">Jose Arzadun, Maria Ibarraran Alegriarekin ezkondu zen, Bermeon, 1891ko urriaren 21ean. Datu kuriosoa bezain jakingarria aipatu dezakegu puntu honetan: bere anaia Juan eta biak, bi aizparekin ezkondu ziren. Josek Maria hartu zuen emaztetzat eta Juanek, berriz, Elena.</p>
<p style="text-align:justify;">Josek eta Mariak bi alaba izan zituzten: Rafaela 1897an eta Fernanda 1899an. Urteak aurrera egin ahala, azken hau -Fernanda- Bermeoko <em>Emakume Abertzale</em> Batza-ko burua izango zen.</p>
<p style="text-align:justify;">Lege gizona izan zen Jose. Eta pentsamoldez, liberal joerakoa. Are gehiago: liberala ez ezik masoia ere izan zen. Bermeoko masoia. Bermeon, XIX mendeko azken bi hamarkadetan sortu zen <em>Euskaria-250</em> izeneko logiakoa. Masoi-elkarte honek, <em>Oriente de Bermeo</em> izeneko logiak, Espainiako <em>Grande Oriente-</em>ren baitan jardun zuen. Jose Arzadun logia horretako kidea zen. 1889an sartu zen eta, 1892 urtean, behinik behin, bertan jarraitzen zuen oraindik. <em>Milciades</em> hartu zuen izen sinbolikotzat.</p>
<div id="attachment_6046" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/firma-jose-arzadun.jpg"><img class="size-full wp-image-6046" title="firma jose arzadun" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/firma-jose-arzadun.jpg?w=500&h=290" alt="Jose Arzadunen sinadura" width="500" height="290" /></a><p class="wp-caption-text">Jose Arzadunen sinadura</p></div>
<p style="text-align:justify;">Liberal-masoien ingurumarietatik zebilenez gero, oso urruti zegoen jelkideak sortu ziren giro moral, intelektual eta politikotik. Baina Arana-Goiri ezagutu zuenez geroztik abertzale egin zen. Abertzale eta, antza denez, fededun. Bihurketa nabarmena eta erradikala izan omen zen Jose Arzadunek egin zuen. Eta harrez gero, eragin handia izan zuen Bermeoko nazionalismoaren sorreran eta hasierako garapenean. Hona hemen, <em>Lauaxeta</em> olerkariak Sabin Arana eta bien arteko harramenari buruz <em>Euzkadi</em> egunkarian (“Anécdotas del Maestro&#8221;, 1930ko azaroaren 25ko alean) idatzita utzi zuena:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Era secretario de Bermeo don José de Arzadun. Debido a su falta de formación religiosa, vivía al margen de las prácticas de la fe. Hombre de criterio sano y de natural bien inclinado, contaba con numerosas simpatías en la villa costera. Un día, atraído por la fama de Sabino de Arana y Goiri, picó en deseos de tratarle.<br />
La vida trabajosa del gran patriota le había cautivado el corazón. Sin embargo, las ideas liberales de Pepe Arzadun era parte para distanciarle de la ideología de Arana. Una fervorosa admiración hacia el hijo de Abando, un deseo de conocer su obra y de estudiar los principios nacionalistas, no eran suficiente título para hablar con el Maestro. Entre los dos se interponía el matiz liberal de uno y la intransigencia –la única que se funda en la verdad- de otro.<br />
Un amigo de entrambos había de unirlos estrechamente. Don Juan de Lartitegi, abogado de brillante carrera y distinguidos modales, cultivaba la amistad sincera de los dos vascos. Por medio de éste llegó Arzadun hasta Arana y Goiri.<br />
Frente a la estación de Portugalete se encontró un buen día don Juan con su amigo Sabino. Un fervoroso apretón de manos. La charla íntima de dos amigos que refrescan los recuerdos estudiantiles. Las palabras de Sabino son algo lentas. Siente dificultad al hablar<br />
La gente le mira. Hablan con cierto acaloramiento.<br />
- Bueno ¿y tú crees que debo recibir a ese hombre? –interrumpió Sabino a su amigo-. Según acabas de decirme es un liberal. En cambio, el fundamento de mi nacionalismo es Dios. Porque una voz misteriosa me dice que así puedo salvar mejor a mis hermanos vascos, he levantado bandera de rebelión.</p>
<p style="text-align:justify;">¡Sí, debes de recibirle cuanto antes. Tienes obligación de ello. Pepe es un hombre de buen fondo –prosiguió Lartítegi-, se puede formar de él un gran patriota. Tiene la hermosa cualidad de poder ser dirigido. En su alma el mal no ha podido grabarse todavía. Las ideas liberales son como un barniz exterior. Como amigo, te ruego que le recibas cariñosamente.<br />
La tarde era un poco fría y los dos amigos se separaron. Sabino subió pensativo hacia su casa. Lartitegi muy alegre, iba a comunicar a Arzadun la buena nueva.<br />
No tardaron en entrevistarse Pepe Arzadun y Sabino de Arana. Eran de distintas ideologías. Sabino, fervoroso, creyente, llevaba el alma abierta a todas las efusiones del espíritu. La fe le prestaba alientos en su difícil carrera. Trató de convencer al nuevo amigo. Paseaban por los márgenes de la ría. Llegaban hasta Deusto. Sabino habla pausadamente. Arzadun se mueve inquieto. La lógica del gran patriota llega hasta los repliegues de su inteligencia.<br />
- La verdad ha penetrado en mi corazón y en mi inteligencia –exclamó por fin Arzadun-.<br />
- Aun no –le replicó Sabino.-</p>
<p style="text-align:justify;">¿Qué es lo que faltaba?<br />
Nada absolutamente para los que anteponen la idea patriota a la idea religiosa. Sabino discurría de otro modo. Sobre la copa del Arbol de Gernika florecía una cruz y Arana doblaba sus rodillas ante aquél lábaro bendito. Lo mismo pedía de sus compañeros.<br />
Por las márgenes de la ría marchan los dos amigos. Caminan lentamente. Al llegar al flrente a la Universidad de Deusto amainaron el paso. Allí quedó José Arzadun. Durante varios días se dedicó exclusivamente a meditar las verdades de la fe. Se entregó de lleno a la gracia.<br />
Todos lo que habían conocido al jefe liberal de Bermeo se admiraban ante cambio tan radical. Republicano y liberal en tiempos anteriores, varió de rumbo y se entregó al nacionalismo y a la religión. Sus antiguos amigos se revolvieron contra él y le echaron del secretariado de Bermeo. La cruz pesaba sobre sus espaldas.<br />
Sabino sentía verdadero cariño hacia aquel nuevo mártir. Y Dios, para premiar su sacrificio, lo llevó prontamente de este mundo. El nacionalismo había servido para llevarle hasta su Dios”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Arana-Goirirekin izan zuen harreman berezi honegatik-edo, tankera mitikoa hartu zuen Arzadunen irudiak Bermeoko abertzaleen artean. Eta gizon azkarra, ibilia eta jantzia ere bazenez, jeltzaleen buruzagitzat hartu zuen batek baino gehiagok.</p>
<p style="text-align:justify;">Egia esanez gero, Jose Arzadun ez zen inoiz Bermeoko abertzaleen nagusia edo burua izan. Baina ukaezina da, era berean, nola halako aintzidaritza-lana betetzera heldu zela jeltzale bermeotarren ganean. Hori dela eta, <em>El Bermeano</em> aldizkariak -herriko liberalen organoak- el “<em>juanchu</em> (sic) <em>basoqui</em>”, deitzen zion, batzokiko abertzaleen artean betetzen zuen buruzagiaren lekua salatu nahirik. Beste batzuetan, berriz, “<em>el jefe del basoquismo bermiotarra</em>”. Inoizkotan, “<em>Pontífice de la iglesia basoqui bermiotarra</em>” ere deitzen dio. Sarkasmo zorrotz hauek guztiak, ondo asko erakusten ematen dute, garai batean Joseren lagunak izandako liberalek ez ziotela inoiz parkatu liberalismoa utzi eta abertzaletasunaren esparruetara alde egin izana.</p>
<p style="text-align:justify;">XX mendeko haserako urteetan, Sabin Aranak gizon garrantzitsutzat hartzen zuen Arzadun Bermeoko abertzaleen antolakuntzan. 1902ko abuztuaren 29an zera idazten zion Aingeru Zabalari:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Hay allí (Bermeon) muy poca confianza mutua entre los nuestros, y yo quisiera explicarme la causa. Noto entre Arzadun y la mayoría un cierto despego que no me explico. Además, Amali aparece desde hace mucho tiempo como descartado por ellos o desertado por sí mismo, y éste es un fenómeno que también tendrá su causa […] Si Amali no ha claudicado, yo pensaba sería lo mejor recomendar la dirección del partido allá a un triunvirato Orbeta-Ispizua-Amali, nombrando asesor jurisconsulto a Arzadun. Pero no tuve lugar de hacerlo o de proponerlo a B3”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Lege-gizona zenez gero, Bermeoko udaleko idazkari lanetan aritu zen urteetan. Baina gaztaroko joera politikoak bazterrean utzi eta abertzaleengana inguratu zenean, haserretu egin zitzaizkion bere antzinako lagunak -berarekin logian jardun zen Robustiano Elorrieta jauntxo liberala, besteak beste- eta kargu hartatik kentzeko ahalegin guztiak eta bi egin zituzten. Eta neurri batean behintzat, baita helburu hori lortu ere. Zehatz-mehatz esateko, 1901 urtean kanporatu zuten lanpostutik. Ze aitzaki erabili zuten horretarako? <em>Euskaria</em> izeneko enpresa elektrikoan jabetzaren partea izatea leporatu zioten. Eta enpresa horrek, 1893az geroztik, herriko kaleen argia udalarekin kontratatuta zeukanez, ezin zuela udalean jarraitu esan zioten.</p>
<p style="text-align:justify;">Zertan esanik ez dago, Bermeoko jeltzaleak, 1899 urtean, lehenengo aldiz zinegotziak lortu zituztenean, Arzadunek asko lagundu ziela udalaren kudeaketan nola jardun behar zuten irakasten. Aholku ugari eta baliagarriak eman zien udalaren barne bideetatik modu eraginkorrean ibili zitezen. Hori dela eta gorroto izugarri hartu zioten liberalek. Eta ezin-ikusi horrek eraginda, ez ziren lasai gelditu harik eta udaleko idazkaritzatik bota arte.</p>
<p style="text-align:justify;">Arzadun kalean utzi eta gero, hutsik gelditu zen udaleko idazkari lanpostua. Eta ez zen -ez- erraza izan, berriro betetzea.</p>
<p><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/udaletxe-zaharra.jpg"><img class="size-full wp-image-6047" title="udaletxe zaharra" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/udaletxe-zaharra.jpg?w=500&h=347" alt="Bermeoko udaletxea Jose Arzadun bertako idazkaria izan zen garaiko itxurarekin" width="500" height="347" /></a></p>
<p style="text-align:justify;">1902ko abuztuan, Sabin Aranak, idatziz adierazten zion Aingeru Zabalari, bazekiela jakin, Bermeoko udalak Idazkari lanpostua bete nahi zuela eta lanpostu horretaz jabetzeko lehian, Jose Arzadun “y otros dos” aurkeztuta zeudela. Zertan esanik ez dago, Arzadunen aldeko apostua egiten zuela Arana-Goirik. Ondo baino hobeto zekien Sabinek udal baten ondo jarduteko zein garrantzitsua den idazkariaren konplizitateaz eta noberaren aldeko jarreraz gozatzea:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Está demostrado hasta la evidencia -esaten zion Zabalari- que en Bermeo, sin un Secretario de confianza, nada es posible hacer. Por el contrario, con uno que lo fuera, el despotismo del Alcalde-caciquil quedaría muy mermado. Si yo estuviera libre iría por allá a convencerles de todo esto a los nuestros. Mas ya que no lo es, te mando me sustituyas, y acusas pronto, y les persuadas a cumplir con su deber”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Hurrengo egunean, berriro ekiten zion gaiari:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Es indudable que Arzadun es el más apto de los que se presentan; sabido que él es el único nacionalista; indiscutible que él haría en la Secretaría un beneficio incalculable al pueblo, mientras que cualquiera de los otros sería instrumento caciquil”</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Hain tentsio handiz jantzi zuten burruka, udaleko idazkaritza betetzeko leiha hau, herriko liskar nagusienetako batean bilakatu zen. Abertzale izatea ala ez izateaz ganera, euskalduna izatea ala ez izatearen eztabaida nagusitu zen kalean. Arzadun euskalduna zen. Bermeoko euskera ulertzen zuen behinik behin. Aurrean zeukan hautagaia, ordea, erdaldun petoa zen. Eta hor kokatu zen liskarra, neurri handi batean. <em>Comentu</em> izeneordeko batek, esate baterako, honako hau idazten zuen 1902ko irailaren 7ko <em>Ibaizabal</em> aldizkarian:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Erri onetako secretario-en lekua utsik dago Arzadun jauna kendu ebenetik ona ta onen ordezkoak euki bear izango dituzan baldintasunetatik bat egoki iratsirik gaurko jarrialdira ekarri dabe, onetarako auturik egon direan kontzejalak. Baldintasun au da, euskera jakin bear dabela.<br />
Mariano derichon kontzejalak bere Eretria aaldueran esan dau baldintasun au erriaren kaltez dala ta beste barregarrizko gauza asko. Ispizua jaunak berbetarako baimena eskatu ta emon eutsenean, euskaldun zintzoa dan aldetik aitatu ebazan erri asko zeintzuetan edozein ogibide erritik euki gura ebenak bertako berbetea jakin bearra daukeen […] Erdaldun secretario-a badakarre zuzendu beie beste euskaldun bat bere laguntzat, erritarrak secretario-agana doiazenean onek zer esan nai daben azalduteko”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Baina akordiorik lortu ez eta, idazkari berriaren izendapena, atzeratu eta atzeratu egiten zen. 1903ko ekainaren 31ko alean, udal-plenoan gertatutako izkanbilen berri ematen zuen El Bermeano aldizkariak. Eta, jakina, zinegotzi jeltzaleek Arzadunen kandidatura defendatzeko egin zuten ahalegin amorratua kritikatzen zuen, jarraitzaileek maisuaren alde egin behar -eta egin ohi- duten esfortzua zela nabarmenaraziz.</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“¡Pero qué espectáculos y qué escándalosas manifestaciones tuvieron lugar en la sesión del Ayuntamiento!<br />
Se trataba de elegir al Secretario municipal por vacante causada en la incapacidad del que desempeñaba en propiedad anteriormente ese cargo.<br />
El jefe del basoquismo bermiotarra, el ex Secretario, que fue incapacitado, Don José Arzadun, era el candidato de la mayoría basoqui y consiguientemente, fieles servidores, eligieron al Sr. Arzadun.<br />
Pero el Sr. Presidente, en el acto mismo, suspendió el acuerdo de la mayoría y aquí fue Troya.<br />
Difícil es narrar lo que allí pasó, en la descomposición más violenta y desesperada que de la mayoría se había apoderado […] Era necesario que llegáramos a este periodo, para dar lugar a semejantes espectáculos y que el Juanchu basoqui, descendiendo de su pedestal, pretendiera nuevamente sentarse en la Secretaría municipal”</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Jeltzaleek errekurtsoa aurkeztu zuten Foru Aldundiaren aurrean. Baina Aldundiak, alkateari eman zion arrazoia eta beste hautagaia izendatu zuen idazkaritzarako, hots, Matias Galarza. El Bermeano aldizkariak, txalo eta algara saratatsuekin hartu zuen berria.</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“En la última sesión del Ayuntamiento se dio lectura de una resolución gubernativa, confirmando la suspensión decretada por el señor Alcalde del acuerdo de la mayoría, por el cual se nombraba secretario del Ayuntamiento a Don José Arzadun […] los basoquis proponen y la justicia resuelve; y el nombramiento del señor Arzadun queda anulado, habiendo sido nombrado por la superioridad, como correspondía, Secretario del Ayuntamiento de Bermeo, don Matías Galarza, único aspirante que llenó las condiciones del concurso.<br />
Por sabido tenemos que los basoquis disponiendo de los fondos del pueblo, acordarán promover el correspondiente pleito contencioso para defender a su patrocinado y jefe, inspirador de la desastrosa gestión municipal; pero aunque consigan hacer gastar al municipio, nunca podrán obtener una resolución que jusifique su conducta, ni que ampare el pretendido derecho del señor Arzadun para secretario de Bermeo”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Harrez gero, Jose Arzadunek ez zuen denbora askorik izan burruka politikoan jarraitzeko. 1903ko abenduaren 31an hil baitzen, bihotzekoak emanda. Berrogeita lau urte zituen heriotzak bere besoetan hartu zuenean. Eta pertsona ezaguna zenez, <em>Euskalduna</em> astekariak, glosa piztua argitaratu zuen bere orrietan:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Afiliado al PNV, trabajó con entusiasmo y fe por la propagación en Vizcaya de esta idea y fue el alma de la organización política de las huestes nacionalistas del pueblo de su naturaleza. Debido a sus trabajos, el partido llegó a tener importante mayoría en el municipio bermeano y el Círculo Batzoki Bermiotarra adquirió preponderancia en los asuntos de la villa”.</p>
</blockquote>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/bermeo/'>Bermeo</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/6033/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/6033/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/6033/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/6033/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/6033/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/6033/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/6033/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/6033/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/6033/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/6033/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/6033/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/6033/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/6033/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/6033/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=6033&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/05/06/bermeoko-abertzale-historikoak-2-jose-arzadun-zabala-el-jauntxu-basoqui/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/josc3a9-arzadun4.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">José Arzadun</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/firma-jose-arzadun.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">firma jose arzadun</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/05/udaletxe-zaharra.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">udaletxe zaharra</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>El bombardeo de Gernika y la propaganda franquista</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/04/26/el-bombardeo-de-gernika-y-la-propaganda-franquista/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/04/26/el-bombardeo-de-gernika-y-la-propaganda-franquista/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 26 Apr 2012 08:04:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Opinión]]></category>
		<category><![CDATA[Concierto Económico]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>
		<category><![CDATA[La España eterna]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=5982</guid>
		<description><![CDATA[En el Consejo de Ministros del pasado viernes, se aprobó una reforma de la Ley reguladora de la radio y de la televisión pública española que, con la actual composición de la cámara, permite al PP designar, por sí solo, al máximo responsable del ente público que se encarga de gestionar ese servicio público. Un paso atrás [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5982&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">En el Consejo de Ministros del pasado viernes, se aprobó una reforma de la Ley reguladora de la radio y de la televisión pública española que, con la actual composición de la cámara, permite al PP designar, por sí solo, al máximo responsable del ente público que se encarga de gestionar ese servicio público. Un paso atrás en el control parlamentario de los medios de comunicación de titularidad pública. Desde 2006, el nombramiento de los miembros del Consejo de Administración de RTVE requería el apoyo de una mayoría cualificada de los diputados que integran el Congreso. Es decir, demandaba la previa suscripción de un acuerdo de amplia base entre los grupos parlamentarios. Ahora, tras la reforma operada en el último Consejo de Ministros, el Gobierno <em>popular</em> puede asegurarse el nombramiento de su candidato, sin necesidad de pactarlo con nadie. Si en la primera votación no se alcanzan las dos terceras partes de los votos del hemiciclo, el nombramiento podrá materializarse en el segundo intento con el respaldo de la mayoría absoluta.</p>
<div id="attachment_5996" class="wp-caption aligncenter" style="width: 360px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/falangistas-y-reqietc3a9s-copia.jpg"><img class=" wp-image-5996 " title="Falangistas y Reqietés copia" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/falangistas-y-reqietc3a9s-copia.jpg?w=350&h=537" alt="" width="350" height="537" /></a><p class="wp-caption-text">Fotografía publicada en la &quot;Historia militar de la guerra de España&quot; de Manuel Aznar</p></div>
<p style="text-align:justify;">Con ocasión de esta reforma, son muchas las voces que han alertado sobre el riesgo de que vuelvan a implantarse las escandalosas prácticas de manipulación televisiva que presidieron el segundo mandato de Aznar. ¿Quién no recuerda aquella irrefrenable tendencia a utilizar las ondas hertzianas para crear un mundo virtual, ajeno a la realidad, pero favorable a los intereses del partido del Gobierno? Aznar se jactaba entonces de poder cambiar la opinión pública española en 48 horas. Y a fe mía que lo consiguió en más de una ocasión. Eso fue, probablemente, lo que le hechó a perder el 11 de marzo de 2004. Había constatado tantas veces que en tan sólo dos días podía moldear a su gusto la opinión pública española, que en ningún momento pensó que no fuera a ser capaz de mantener engañada a la sociedad entre el viernes en el que tuvo lugar el atentado y la jornada electoral del domingo. Pero en esa ocasión falló. Y ante la evidencia del engaño, muchos ciudadanos abrieron los ojos para preguntarse: si en una circunstancia tan delicada ha sido capaz de mentir como lo ha hecho, ¿qué no nos habrá mentido durante los cuatro años anteriores? Y vinieron los desengaños y el consiguiente colapso electoral.</p>
<p style="text-align:justify;">En cualquier caso, es preciso reconocer que la derecha española siempre ha gozado de una gran capacidad para la propaganda política. Son muchos los ejemplos que podríamos citar para ilustrar esta afirmación, pero pocos, tan elocuentes, como el de la campaña que los franquistas desarrollaron en 1937 para vender a los vascos y al mundo entero, la ridícula especie de que el bombardeo de Gernika -cuyo 75º aniversario se conmemora estos días- no había sido perpetrado por los aliados alemanes de Franco, sino por las mismísimas  huestes del lehendakari Aguirre, despectivamente calificadas como <em>rojoseparatistas</em>. La operación publicitaria que desarrollaron para imponer su falsa versión de los hechos fue soberbia; sencillamente magistral. Propia de la escuela de Joseph Goebbels. Como anotó el corresponsal de guerra británico G. L. Steer, &#8220;La destrucción de Gernika no sólo fue un espectáculo horrible para los que la presenciaron. Fue además el objeto de la más gigantesca y absurda mentira que jamás escucharon oídos cristianos desde que Ananías fue conducido con los pies por delante a un horno ardiente&#8221;.</p>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-5982"></span></p>
<p style="text-align:justify;">En efecto, una vez perpetrado el bombardeo, los responsables de propaganda del bando rebelde desarrollaron una intensísima campaña de manipulación, encaminada, no ya a evitar que alguien siguiera acusándoles de haberlo provocado, sino para convertir al Lehendakari Aguirre en el principal responsable del desastre acaecido en la villa foral. Lo hicieron con todo el descaro del mundo y sin reparar en la más leve consdieración ética.</p>
<p style="text-align:justify;">Pocos días después de sucedido el hecho, el diario <em>ABC</em> afirmaba abiertamente que &#8220;si el arbol santo de Guernica ha perecido en la hecatombe, es Aguirre y los suyos quienes lo han hecho perecer&#8221;. Y desde la radio sevillana, Quiepo de Llano, acusaba, también, al &#8220;canalla Aguirre&#8221; de haber sido el responsable de aquella pavorosa acción. El cronista de guerra Ruiz Albéniz, abuelo paterno de Ruiz Gallardón y franquista recalcitrante, completaba el mensaje argumentando: &#8220;¿Para qué íbamos a bombardear Guernica si no era objetivo militar? [...] No; no hemos sido nosotros quienes hemos destruido Eibar y Guernica; como no hemos destruido jamás ningún pueblo español, sencillamente por serlo&#8221;.</p>
<p style="text-align:justify;">Pero al parecer, la palabra escrita o radiada no era suficiente para completar los ambiciosos objetivos objetivos que perseguían los asesores de imagen del Caudillo. Ya entonces, las reglas de la comunicación aconsejaban que el mensaje verbal fuese avalado con documentos gráficos e irrefutables. Ya se sabe: una imagen vale más que mil palabras. Por ello, tan pronto como el ejército insurrecto conquistó la villa foral, los servicios de propaganda del régimen prepararon un montaje fotográfico en el que se podía ver a dos soldados -uno ataviado con el uniforme falangista y el otro vestido de requeté- haciendo guardia frente al árbol que simboliza las libertades vascas. Los publicistas de Franco quisieron convertir aquella imagen en la prueba definitiva que acreditaba la falsedad de las acusaciones que apuntaban a las fuerzas rebeldes como responsables de aquella salvaje carnicería. Lo que allí se veía no admitía refutación; no era cuestión de opinión sino una prueba objetiva e incontestable. ¿Cómo podía imputarse la destrucción de Gernika a las fuerzas que habían montado guardia para custodiar el árbol foral frente a los desmanes de la coyunda <em>rojoseparatista</em>? Era imposible que hubiesen sido ellos.</p>
<p style="text-align:justify;">Evidentemente, la prensa afín a Franco hizo un esfuerzo particulamente intenso para difundir aquella imagen a los cuatro vientos. En su edición del 1 de mayo, el <em>ABC</em>, publicaba una crónica de de José Goñi, el periodista que el medio tenía destacado en el frente norte, significativamente titulado: &#8220;La España de Franco monta la guardia ante el árbol de Guernica&#8221;. Su texto destacaba el hecho de que en Gernika hubiesen quedado en pie &#8220;dos edificios, cuyo simbolismo parece haber querido destacar la Providencia: la iglesia y la casa de Juntas. También -agregaba- el arbol de Guernica, ante el cual hacen guardia los requetés&#8221;. E inmediatamente después, la crónica decía:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">&#8220;Véase el contraste: El separatismo, que se dice vasco y católico, y colabora a la destrucción total de una ciudad como Guernica, con sus iglesias y con aquello que más tradicional arraigo tiene en el sentimiento de los vascongados. La España de Franco, monta guardia ante el tronco añejo, que es emblema de las viejas leyes de Euskalerria. Es que Guernica era algo así como la imagen viva de los Fueros conculcados, mientras que el separatismo representa una tendencia antimoral, por ser antiespañola&#8221;.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;"><em>El Diario Vasco</em> de San Sebastián, publicó a todo trapo aquella fotografía que daba testimonio incontestable del profundo respeto que las tropas de Franco sentían por la tradición foral que simbolizaba el árbol de Gernika. Lo hizo el domingo 2 de mayo de 1937.</p>
<div id="attachment_5997" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/requetc3a9-copia.jpg"><img class="size-full wp-image-5997" title="Requeté copia" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/requetc3a9-copia.jpg?w=500&h=414" alt="" width="500" height="414" /></a><p class="wp-caption-text">Portada de El Diario Vasco correspondiente al 2 de mayo de 1937, que publicó la fotografía concebida por el servicio de propaganda de Franco, en la que se ve al falangista y el requeté haciendo guardia ante el árbol de Gernika</p></div>
<p style="text-align:justify;">Meses después, cuando Bilbao había caído ya en manos de las fuerzas rebeldes, la prensa bilbaina se fue sumando también a la campaña manipuladora, con objeto de difundir la versión de los hechos que había de imponerse en la Bizkaia &#8220;liberada&#8221;. <em>El Correo Español</em> publicó la fotografía nada menos que en la portada del número correspondiente al 18 de julio. Símbolo sobre símbolo. El comentario que el diario incluyó en el pie de la imagen era concluyente. Se trataba de un texto idéntico al que dos meses y medio antes había publicado <em>El Diario Vasco</em> para explicar la fotografía:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">&#8220;El mentís más grande que se puede dar a las patrañas que han lanzado las radios separatistas y rojas sobre el árbol de Guernica, lo tenemos en esta fotografía, donde aparecen dando guardia de honor un requeté y un falangista, o sea la representación del voluntariado que nutre las filas del Ejército español&#8221;.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Para entonces, Franco había dictado ya el Real Decreto-Ley que privaba del Concierto Económico a Bizkaia y Gipuzkoa, bajo la acusación de provincias traidoras. Pero la prensa que seguía reproduciendo la fotografía en la que el falangista y el requeté posaban frente al árbol de Gernika, en ademán de hacer guardia, no parecía encontrar contradicción alguna entre el hecho de custodiar el símbolo de la tradición foral y la derogación unilateral del régimen concertado, que era el único residuo de la etapa foral que seguía vigente tras la derogación de los fueros en 1876.</p>
<p style="text-align:justify;">Algún tiempo después, también Manuel Aznar -el abuelo de José María Aznar- insertó la fotografía en su <em>Historia General de la Guerra de España</em>; la obra que representó, durante muchos años, la versión oficial de la guerra defendida por el bando vencedor. El impulso de manipulación propagandística se mantuvo firme, como se ve, durante muchos años. Es lo que ocurre con las burbujas virtuales. Que, o se mantienen en el tiempo con firmeza y sin desmayo, o acaban cediendo ante la fuerza indeclinable de la realidad.</p>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/concierto-economico/'>Concierto Económico</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/la-espana-eterna/'>La España eterna</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/5982/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/5982/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/5982/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/5982/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/5982/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/5982/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/5982/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/5982/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/5982/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/5982/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/5982/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/5982/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/5982/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/5982/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5982&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/04/26/el-bombardeo-de-gernika-y-la-propaganda-franquista/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>24</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/falangistas-y-reqietc3a9s-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Falangistas y Reqietés copia</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/requetc3a9-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Requeté copia</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Errepublikaren arrastoak abertzaleen memorian</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/04/17/errepublikaren-arrastoak-abertzaleen-memorian/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/04/17/errepublikaren-arrastoak-abertzaleen-memorian/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 17 Apr 2012 19:38:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Opinión]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=5953</guid>
		<description><![CDATA[Zurrunbilo handia sortu da azken egunotan, Espainiako II Errepublikaren aldarrikapenaren urte urrena dela eta, euren burua abertzaletzat daukaten batzuk, kolore gorria, horia eta morea duen bandera ezaguna hartu eta herritarren aurrean astindu, kalean gogoz erakutsi edota udaleko mastilean eskegi dutelako. Alcala Zamora eta Azañaren Errepublika, demokrazia aurrelaria eta garatuaren eredua delako egin omen dute hori. Horrela esan dute behintzat. II [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5953&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">Zurrunbilo handia sortu da azken egunotan, Espainiako II Errepublikaren aldarrikapenaren urte urrena dela eta, euren burua abertzaletzat daukaten batzuk, kolore gorria, horia eta morea duen bandera ezaguna hartu eta herritarren aurrean astindu, kalean gogoz erakutsi edota udaleko mastilean eskegi dutelako. Alcala Zamora eta Azañaren Errepublika, demokrazia aurrelaria eta garatuaren eredua delako egin omen dute hori. Horrela esan dute behintzat. II Errepublika omenduz -adierazi dute- demokraziari berari egiten omen zaio omenaldia.</p>
<div id="attachment_5954" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/img_1076-copia.jpg"><img class="size-full wp-image-5954" title="Back Camera" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/img_1076-copia.jpg?w=500&h=241" alt="" width="500" height="241" /></a><p class="wp-caption-text">Errepublikaren garaian, Larrinagako espetxean atxilotutako jeltzaleekin sortu zen batzokiaren menbretea.</p></div>
<p style="text-align:justify;">Aurka azaldu direnek, ordea, zera argudiatu dute: II Errepublikako bandera hori gaurko gorri-horia bezain espainiarra dela. Errepublikarra, bai, baina espainiarra. Eta abertzale batek ezin dezakeela bandera espainiar bat gogo onez erakutsi eta astindu.</p>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-5953"></span></p>
<p style="text-align:justify;">Frankismoaren mendizulo ilun eta luzeak, guda aurretik gertaturiko gauza asko eta asko ahaztuarazi zigun euskaldunoi. Eta zer esanik ez abertzaleoi. Gauza ahula da memoria eta are ahulagoa da oraindik errepresioak gogoratze hutsa delitu bihurtzen duenean.</p>
<p style="text-align:justify;">Baina dikaduraren latzak, izan zuen izan beste ondoriorik ere. Besteak beste, iritzi oker bat zabaldu zuen gure artean: Franko etorri baino lehenagoko denboretan, dena izan zela eztia, goxoa eta zuzena garai hartako abertzaleentzat. Hots, Errepublikaren joko zelaia, erosoa, erraza eta anaikorra izan zela euskal naziozaleentzat.</p>
<p style="text-align:justify;">Azken hau, ordea, neurri batean bakar-bakarrik baiezta daiteke. Uka ezina da,  alde batetik, Errepublikak haize freskoa ekarri zuela politikara, Alfontso XIII erregearen eta Primo de Ribera diktadorearen ustel kiratsa bazterrean utziz. Horrela da hori, eta ezin diezaiokegu bueltarik eman. Baina esandako horrek ez du esan nahi -ezta urrundik ere- garaiko abertzaleek, politika askatasun osoz egiteko aukera izan zutenik. Aitzitik, orduan ere, jazarrituak izan ziren eta behin baino sarriagotan, isunak, zigorrak eta kartzelaratzeak jasan behar izan zituzten. Errepublikak gogor ekiten zuen men egiten ez ziotenen kontra eta hainbat abertzale kartzelaratu zituen, edozein aitzaki oinarri gisa hartuta: kaleko bakea urratu izana, kargu publikoen agintea kolokan jarri izana, Errepublikaren kontra jardun izana&#8230; eta abar. Larrinagako espetxean hamaikatxo jeltzalek igaro zituen, Errepublikaren denboretan, egunak, asteak eta hilabeteak. Orain baino lehenago nabarmenarazi dudanez (ikus, besteak beste, &#8220;<a title="Uztailaren hemezortziak Errepublikaren garaian bizi izandako ezbeharrak ahaztuarazi zituen" href="http://josuerkoreka.com/2011/07/18/uztailaren-hemezortziak-errepublikaren-garaian-bizi-izandako-ezbeharrak-ahaztuarazi-zituen/">Uztailaren hemezortziak, Errepublikaren garaian bizi izandako ezbeharrak ahaztuarazi zituen</a>&#8220;, 2011ko uztailaren 18an argitaratutakoa) Bizkai Buru Batzarrak berak ere epealditxoa igaro zuen espetxean atxilotuta.</p>
<p style="text-align:justify;">Une batean -1932 y 1933 urteen artean gertatu zen hau- kartzelan zituen bazkideak askotxo zirela ikusirik, presoen aldeko batzordea sortzea erabaki zuen EAJk: <em>Abertzale espetxeratuben aldeko batzordea</em> edo <em>Comisión pro-presos nacionalistas</em>. Are gehiago, ironiaz jositako keinu baten bidez, Larrinagako espetxean batzoki bat eratzea erabaki zuen Bizkai Buru Batzarrak: <em>Larrinaga´ko Eusko Batzokija</em>. Espetxean zeuden bazkide jeltzale guztiak biltzen zuen batzokia, alegia.</p>
<div id="attachment_5970" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/img_1037-copia.jpg"><img class="size-full wp-image-5970" title="Back Camera" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/img_1037-copia.jpg?w=500&h=517" alt="" width="500" height="517" /></a><p class="wp-caption-text">II Errepublikaren garaian espetxeratutako jelkideen aldeko batzordeak bere idazkietan erabilten zuen menbretea. Lau burua ikusten da bertan, eta espetxearen burdinak.</p></div>
<p style="text-align:justify;">Gero, 1934ko urriko greba iraultzailearen ostean, ugaritu egin ziren abertzaleen kontrako debekapenak, jazarpenak eta isunak. Ikurriñaren koloreekin jantzita joatearren, jelaren irudia solapan eramatearren, gora Euskadi askatuta aldarri egitearren&#8230; edozein txikikeritan oinarritzen ziren agintari errepublikarrek jeltzaleei ziri egiteko eta alderdiaren lanari oztopoak jartzeko.</p>
<p style="text-align:justify;">Ikusten denez, bada, ez zen erraza izan -ez horixe!- abertzaleek Errepublikan barna egin behar izan zuten ibilbidea. Eta aipaturiko arrastoak, neurri handi batean bahintzat, abertzaleen memoriatik ihes eginda daudenez, noizean behin gogora ekartea komeni da, une orotan, nor zer den eta zer zer den jakin dezagun.</p>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/5953/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/5953/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/5953/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/5953/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/5953/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/5953/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/5953/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/5953/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/5953/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/5953/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/5953/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/5953/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/5953/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/5953/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5953&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/04/17/errepublikaren-arrastoak-abertzaleen-memorian/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>10</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/img_1076-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Back Camera</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/img_1037-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Back Camera</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>De repúblicas y celebraciones</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/04/14/de-republicas-y-celebraciones/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/04/14/de-republicas-y-celebraciones/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 14 Apr 2012 11:42:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[Bermeo]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=5937</guid>
		<description><![CDATA[Durante años, el 14 de abril fue para mí la fecha conmemorativa del día en el que recibí la primera comunión; en Santa María de Bermeo y con el carlista don Ginés Aretxaga como oficiante. Algún tiempo después supe que, en ese mismo día, pero 37 años antes, se había proclamado la II República; un hito histórico que algunos, ya entonces, festejaban [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5937&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">Durante años, el 14 de abril fue para mí la fecha conmemorativa del día en el que recibí la primera comunión; en Santa María de Bermeo y con el carlista don Ginés Aretxaga como oficiante. Algún tiempo después supe que, en ese mismo día, pero 37 años antes, se había proclamado la II República; un hito histórico que algunos, ya entonces, festejaban con especial delectación. En el Instituto, ya adolescente, estudié lo que supuso aquella etapa histórica y empecé a relacionar los contenidos académicos con los relatos personales de los que la habían vivido. Todavía recuerdo la impresión que me produjo la narración de Patxi Beitia -maestro de dantzaris- cuando le oí contar que él, todavía niño, se encontraba junto a sus amigos frente al ayuntamiento de Eibar cuando se lanzó la proclama y se izó la bandera republicana.</p>
<div id="attachment_5938" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/eibar.jpg"><img class="size-full wp-image-5938" title="eibar" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/eibar.jpg?w=500&h=370" alt="" width="500" height="370" /></a><p class="wp-caption-text">Ayuntamiento de Eibar el 14 de abril de 1931</p></div>
<p style="text-align:justify;">Un día -ya en la edad madura- sentí la tentación de consultar el libro de actas del ayuntamiento de Bermeo, con el fin de conocer -si es que un libro de actas puede suministrar alguna pista válida para ello- cómo se vivió aquella jornada en mi pueblo. Me alegré cuando comprobé que el cambio político operado aquél día, no pasó desapercibido a los bermeanos. El 14 de abril de 1931, en efecto, hubo sesión en la casa consistorial. Una sesión que, si atendemos al <em>fumus</em> que destila el acta, se celebró en un ambiente festivo y solemne al mismo tiempo, con la multitud congregada en la plaza, agitada y expectante.</p>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-5937"></span></p>
<p style="text-align:justify;">La del 14 de abril de 1931 fue una jornada electoral. Se convocó a los ciudadanos a las urnas para que eligieran gobiernos municipales. Una vez concluido el escrutinio, la mayoría de los concejales elegidos en Bermeo se reunieron en la casa consistorial. Era tarde –de hecho había anochecido ya- pero las noticias procedentes de otros municipios, que hablaban de entusiásticas proclamas republicanas, aconsejaban no retrasar por más tiempo la sesión constitutiva de la nueva corporación. La denostada monarquía parecía deplomarse definitivamente y se trataba de coadyuvar a que el proceso avanzase, aunque nadie supiera exactamente en qué dirección. A las 10 y cuarto de la noche se congregaban en la sala de plenos 13 de los 18 concejales elegidos. Los nacionalistas vascos sumaban una abrumadora mayoría. El equipo de gobierno quedó constituido por un alcalde -del PNV- y cuatro tenientes de alcalde: tres jeltzales y uno de ANV. Semanas después se celebrarían unos nuevos comicios que reforzarían más aún el peso de los nacionalistas vascos en el seno de la corporación.</p>
<p style="text-align:justify;">Aquella noche, los ediles reunidos acordaron, por unanimidad, “reconocer la República Federal y colaborar a su consolidación”. Pero a renglón seguido dispusieron igualmente “reclamar el reconocimiento del Estado republicano vasco dentro de la mencionada Federación”. Y en aplicación de estas primeras previsiones, decidieron, según señala el acta,</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“izar en el balcón de la fachada principal las Banderas de la República española y del Estado republicano vasco, izamiento que se llevó a cabo seguidamente en lo referente a la insignia vasca entre atronadores aplausos del público y disparo de cohetes, dejando de levantar la bandera de la República española por no disponerla de momento, según se manifestó al público”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Pero todo parece indicar que no se tomaron mucha prisa en procurarse una bandera republicana para izarla a lo alto de mástil. No parecían sentir mucho afecto por ella. Transcurrido algún tiempo, el gobernador civil de Bizkaia sancionó al alcalde por no haber asistido a un acto promovido por la junta republicana local, que tenía por objeto rendir homenaje a la bandera republicana. El alcalde fue requerido más tarde, para que explicase ante el jefe político de la Provincia por qué razón la bandera republicana parecía siempre recogida y plegada en torno al mástil, mientras la ikurriña se exhibía abierta y lozana. Se le multó por ello, evidentemente. Unos meses después, un expediente gubernativo resolvió suspender en funciones a la corporación municipal elegida y encomendar la gestión del municipio a una Comisión Gestora designada por el Ejecutivo entre personas ideológicamente afines. A los electos afectados por la suspensión, se les acusaba, entre otras cosas, de resistirse a colgar la bandera republicana en la fachada del Ayuntamiento.</p>
<p style="text-align:justify;">Nada nuevo bajo el sol. Pero muchos de los que hoy saldrán a la calle exhibiendo banderas republicanas olvidarán que también el emblema tricolor -rojo, amarillo y morado- se tuvo que imponer coercitivamente en algunos rincones de Euskadi.</p>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/bermeo/'>Bermeo</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/5937/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/5937/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/5937/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/5937/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/5937/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/5937/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/5937/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/5937/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/5937/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/5937/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/5937/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/5937/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/5937/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/5937/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5937&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/04/14/de-republicas-y-celebraciones/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>30</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/eibar.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">eibar</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Eguraldi txarra baina umore ona Jata mendiko ikurriñaren jasoaldian</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/04/07/eguraldi-txarra-baina-umore-ona-jata-mendiko-ikurrinaren-jasoaldian/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/04/07/eguraldi-txarra-baina-umore-ona-jata-mendiko-ikurrinaren-jasoaldian/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 07 Apr 2012 17:28:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Actos]]></category>
		<category><![CDATA[Opinión]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>
		<category><![CDATA[Ibilera eta joan-etorriak]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=5904</guid>
		<description><![CDATA[Patxi Lopezek eta bere lagun minak, Antonio Basagoitik agindu bazuten, ez zuen, seguru asko, eguraldi txarragorik egingo. Euri lanbroa izan dugu goiz osoan, bota eta bota. Noizean behin, horrez ganera, zaparrada oparoa egiten zuen. Goitik eta behera busti-busti eginda uzten duten horietakoa. Eta hori guztia gutxi balitz, haize freskoa ere ez zaigu falta izan. Gailurrean batez [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5904&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">Patxi Lopezek eta bere lagun minak, Antonio Basagoitik agindu bazuten, ez zuen, seguru asko, eguraldi txarragorik egingo. Euri lanbroa izan dugu goiz osoan, bota eta bota. Noizean behin, horrez ganera, zaparrada oparoa egiten zuen. Goitik eta behera busti-busti eginda uzten duten horietakoa. Eta hori guztia gutxi balitz, haize freskoa ere ez zaigu falta izan. Gailurrean batez ere. Berba bitan esateko: eguraldi eskasa izan dugu benetan. Arerioak enkarguz eskatua bezalakoa. Baina eguraldi okerra gora-behera ez dugu bazterrean utzi <em>Aberri Eguna</em>-ren bezperako tradizioa. Hots, Jata mendira igo eta tontorrean ikurriña jasotzeko ohiturea.</p>
<p style="text-align:justify;"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/imgp0649-copia.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-5905" title="IMGP0649 copia" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/imgp0649-copia.jpg?w=500&h=388" alt="" width="500" height="388" /></a></p>
<p style="text-align:justify;">Aurten, beste behin ere, Bakio, Maruri, Meñaka eta Mungiatik igotako abertzaleok bat egin dugu Jataren puntan, lagun arteko jai giroa galdu barik ikurriñari omenaldia eskaintzeko. Basora joateko baino etxean epeletan gelditzeko eguraldi egokiagoa zegoen arren, gure etxekook, botak jantzi, euritako txamarra lodia soinean jarri eta mendiko bidea hartu dugu goizeko hamarretarako. Zumetxagatik abiatu gara Jatara. Baselizarainoko bidean ez dugu inor aurkitu. Handik gora, ordea, handik eta hemendik zetorren jendearekin batzen joan gara aldatzari aurre egiten.  </p>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-5904"></span></p>
<p style="text-align:justify;">Gailurrera heldu garenean, abestiak entzun ditugu. Mungiako andra-gizonen kantak ziren, tontorrera heltzen zirenei ondoetorria ematen. Sartenekoaren usain goxoak ere harrera ederra egin digu. Desorosoa zen eguraldia baina abertzaleen gogoak, Jata ganean, bero eta alai zeuden. Urtero legez, zaharrak, gazteak, neska-mutilak, aberats eta txiroak, denok batu gara, guztion artean aberriari dagokion jaia egiten. Giro aparta lortu dugu. Alaia. Berriketatsua.  &#8221;Goazen mendirik mendi euskotar gazteak&#8230;&#8221; abestu dugu azkenengoak heldu direnean.  Gero beste euskal kanta batzuk abestu ditugu. Aspalditik entzun gabe neukan hau euren artean:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">Eutsi, eutsi, eutsi</p>
<p style="text-align:justify;">geuria da-ta, geuria da-ta.</p>
<p style="text-align:justify;">Eutsi, eutsi, eutsi</p>
<p style="text-align:justify;">geuria da-ta Euskadi.</p>
<p style="text-align:justify;">Emon, emon, emon,</p>
<p style="text-align:justify;">eurena da-ta, eurena da-ta.</p>
<p style="text-align:justify;">Emon, emon, emon,</p>
<p style="text-align:justify;">eurena da-ta España.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Eguerdiko hamabiak jo dutenean, mastila zegoen lekura inguratu gara txistulariaren doinuaren erritmoan. Euria farra-farra egiten zuen eta lurzoru lokaztuak ez zigun uzten oinkadak behar bezala ematen. Baina hori ez da oztopoa bihotza gogotsu dagoenean. Edadeko abertzale batek jaso du ikurriña -aspaldiko jeltzalea bera- beste guztiok &#8220;Gora ta gora Euskadi&#8230;&#8221; abesten genuen bitartean. Txistuaren laguntzarekin hartu dugu tonua. Igoneren irrintzia be argi-argi entzun da, zoli eta sendo, abeslarien ahotsen ganetik. Estanpa ederra: edade eta era guztietako jendea <em>Aberri Eguna</em> gogoratzen.  Hantxe zeuden, besteak beste, uri buru batzarretako lehendakariak eta herrietako alkate-alkatesak.</p>
<p style="text-align:justify;">Handik behera etorri garenan, ogi arteko urdaia hartu, botatik ardo ederra daztatu eta bakoitzak bere bidea hartu du, etxera itzultzeko. &#8220;Bihar ikusiko gara berriro Bilboko plaza berrian&#8221; esanez esan diogu elkarri &#8220;agur&#8221;.</p>
<p style="text-align:justify;"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/imgp0626-copia.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-5906" title="IMGP0626 copia" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/imgp0626-copia.jpg?w=500&h=366" alt="" width="500" height="366" /></a></p>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/ibilera-eta-joan-etorriak/'>Ibilera eta joan-etorriak</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/5904/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/5904/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/5904/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/5904/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/5904/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/5904/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/5904/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/5904/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/5904/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/5904/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/5904/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/5904/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/5904/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/5904/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5904&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/04/07/eguraldi-txarra-baina-umore-ona-jata-mendiko-ikurrinaren-jasoaldian/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/imgp0649-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">IMGP0649 copia</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/04/imgp0626-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">IMGP0626 copia</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Tomando en cuenta a las personas con discapacidad</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/03/07/tomando-en-cuenta-a-las-personas-con-discapacidad/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/03/07/tomando-en-cuenta-a-las-personas-con-discapacidad/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 07 Mar 2012 11:53:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Opinión]]></category>
		<category><![CDATA[Congreso de los Diputados]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=5808</guid>
		<description><![CDATA[En la tarde de ayer, el Pleno del Congreso debatió y votó una Moción de nuestro Grupo Parlamentario en la que se instaba al Gobierno a rescatar las medidas de &#8220;discriminación positiva&#8221; que la ley venía reconociendo a las personas discapacitadas con especiales dificultades de inserción laboral y contratadas en centros especiales de empleo, que fueron suprimidas en las [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5808&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">En la tarde de ayer, el Pleno del Congreso debatió y votó una Moción de nuestro Grupo Parlamentario en la que se instaba al Gobierno a rescatar las medidas de &#8220;discriminación positiva&#8221; que la ley venía reconociendo a las personas discapacitadas con especiales dificultades de inserción laboral y contratadas en centros especiales de empleo, que fueron suprimidas en las postrimerías de la última legislatura por el Real Decreto Ley 3/2011, de 18 de febrero. La iniciativa ha sido defendida por Emilio Olabarria que es nuestro portavoz en el ámbito de la Sanidad y las políticas sociales y una persona muy conocida entre los colectivos y asociaciones que trabajan en el campo de la discapacidad. Su senbilidad en estos asuntos es proverbial. Y su eficacia parlamentaria ampliamente reconocida. De ahí que consiguiera convencer a la cámara para que aprobase, por unanimidad, una resolución que constituye una ventana de esperanza para los Centros Especiales de Empleo y para los miles de personas con discapacidad que trabajan en ellos. Creo, sinceramente, que constituye una excelente noticia para el colectivo afectado.</p>
<p style="text-align:justify;">
<div id="attachment_5810" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/03/emilio-y-uxue1.jpg"><img class="size-full wp-image-5810" title="emilio y uxue" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/03/emilio-y-uxue1.jpg?w=500&h=281" alt="" width="500" height="281" /></a><p class="wp-caption-text">Emilio Olabarria y Uxue Barkox charlan en el hemiciclo</p></div>
<p style="text-align:justify;"> </p>
<p style="text-align:justify;">El empleo protegido está muy poco desarrollado en el Estado español. Se sitúa en torno a las 0,6 personas por cada 1000 habitantes. Una cifra que, según la OCDE, se encuentra bastante por debajo de la que corresponde a países como Francia (3,2), Alemania (3,3), Suecia (5,2) o Suiza (5,6). Este déficit de la realidad española se pone de manifiesto igualmente en el campo de la empleabilidad, actividad y empleo de las personas con discapacidad. Según datos de <em>Eurostat</em>, el Estado español presenta -en el marco de la UE a 15- el menor porcentaje de población con discapacidad que cuenta con un empleo remunerado. Sólo el 13,1% de las personas con discapacidad severa, entre 16 y 64 años, tienen empleo remunerado en el Estado español, frente al 24,3% de media europea. Por lo que se refiere a las personas con discapacidad moderada, el desfase es igualmente notable si se toma la media europea como término de referencia: el 28,7% español, frente al 42,6%.</p>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-5808"></span></p>
<p style="text-align:justify;">Una Orden ministerial  de 16 de octubre de 1998  fijó, hace ya casi tres lustros, las bases para la concesión de las ayudas y subvenciones públicas con destino al fomento de la integración laboral de los minusválidos en centros especiales de empleo y trabajo autónomo. Y en el proceso de ampliación del empleo protegido, auspiciado por esta disposición, la Ley 27/2009, de 30 de diciembre, estableció en su artículo 8 que el importe de las ayudas que se fueran a conceder para el mantenimiento de puestos de trabajo en Centros Especiales de Empleo con objeto de subvencionar el coste salarial correspondiente a puestos de trabajo ocupados por personas con discapacidad, sería del 75% del salario mínimo interprofesional. La norma iba a tener vigencia entre el 10 de julio de 2009 y el 31 de diciembre de 2010. Y en el caso de trabajadores con especiales dificultades para su inserción laboral, la vigencia de la norma iba a ampliarse hasta el 31 de diciembre de 2011.</p>
<p style="text-align:justify;">Sin embargo, estas previsiones quedaron sin efecto en virtud del Real Decreto-Ley 3/2011, de 18 de febrero, que dejó sin cobertura financiera alguna el empleo de personas con discapacidad severa incardinadas en Centros Espaciales de Empleo. Quisimos corregir este punto durante la tramitación del Real Decreto-Ley como proyecto de Ley, pero el adelanto de las elecciones nos impidió cumplir este propósito.</p>
<p style="text-align:justify;">No me parece necesario anotar que la situación generada por la supresión de las ayudas, dejaba a estos centros en condiciones muy precarias. El riesgo de que el empleo protegido se deplome, dejando sin trabajo a miles de personas con discapacidad es real. Ese es el contexto en el que se ha concebido la Moción, que compromete a la cámara con el mantenimiento de medidas de discriminación positiva a favor del empleo de personas con discapacidad y, más concretamente, con la ayuda del 75% del salario mínimo interprofesional para colectivos con especial dificultad que trabajen en Centros Especiales sin ánimo de lucro.</p>
<p style="text-align:justify;">Esa era la situación que se pretendía reorientar</p>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/congreso-de-los-diputados/'>Congreso de los Diputados</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/5808/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/5808/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/5808/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/5808/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/5808/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/5808/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/5808/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/5808/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/5808/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/5808/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/5808/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/5808/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/5808/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/5808/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5808&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/03/07/tomando-en-cuenta-a-las-personas-con-discapacidad/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/03/emilio-y-uxue1.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">emilio y uxue</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Igorreko batzokian hizlari</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/03/03/igorreko-batzokian-hizlari/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/03/03/igorreko-batzokian-hizlari/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 03 Mar 2012 21:26:56 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Actos]]></category>
		<category><![CDATA[Opinión]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>
		<category><![CDATA[Ibilera eta joan-etorriak]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=5795</guid>
		<description><![CDATA[Maiz-sarri ibiltzen naiz batzokietatik lekuan lekuko abertzale jelkideekin solasean. Madrileko erakundeetan nola eta zertan gabiltzan jakin nahi izaten dute alderdiko bazkideek. Eta gure zeregin parlamentarioaren nondik eta norakoak azaltzera joan ohi naiz eskatzen didaten lekuetara. Abertzaleon eginkizuna Estatuko erakunde zentraletan, egungo egoera politikoa, legealdiaren erronkak, beste talde parlamentarioen jarrera&#8230; gai horiek guztiak eta beste asko [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5795&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">Maiz-sarri ibiltzen naiz batzokietatik lekuan lekuko abertzale jelkideekin solasean. Madrileko erakundeetan nola eta zertan gabiltzan jakin nahi izaten dute alderdiko bazkideek. Eta gure zeregin parlamentarioaren nondik eta norakoak azaltzera joan ohi naiz eskatzen didaten lekuetara. Abertzaleon eginkizuna Estatuko erakunde zentraletan, egungo egoera politikoa, legealdiaren erronkak, beste talde parlamentarioen jarrera&#8230; gai horiek guztiak eta beste asko jorratu ohi dut han eta hemengo batzokietan ematen ditudan hitzaldietan.</p>
<p style="text-align:justify;"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/03/dsc03908-bestebat.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-5796" title="DSC03908 bestebat" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/03/dsc03908-bestebat.jpg?w=500&h=320" alt="" width="500" height="320" /></a></p>
<p style="text-align:justify;">Argi daukat, eduki ere, politikarion zereginetako bat ordezkatzen dugun herriari gure joan-etorriaren berri ematean datzala. Eta gustora betetzen dut lan hori, nahiz eta, behin baino sarriagotan, neure astialdiaren kaltetan bete beharra izaten dudan. Atzo arratsaldean Igorrera hurbiltzea suertatu zitzaidan, bertako batzokiko arduradunen gonbiteari erantzunez.</p>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-5795"></span></p>
<p style="text-align:justify;">Eroso izan nintzen erabat. Ondoetorri beroa eman zidaten hasiera-hasieratik. Zuzena eta zintzoa. Euskaldunon artean ohi dena bezalakoa. Jendetza mordoa hurbildu zen batzokira ekitaldian parte hartzen. Aipatzeko modukoa herriaren tamaina kontuan hartzen bada. Eta ordu betez jardun nintzen Madrilgo gora-beheren, egoeren, joeren, estrategien eta zereginen inguruan berba egiten. Amaitu ostean, galderak egiteko sasoia heldu zen. Eta ez zen galderarik falta, ez horixe. Zuhurrak eta zentzundunak gehienak. Ikusten da ikusi alderdiko bazkideek zorrotz eta zehatz jarraitzen dituztela politikaren joan-etorriak. Eta nabarmena, da baita ere, alderdiko militanteen berotasuna eta kemena.</p>
<p style="text-align:justify;">Labur-labur esanez: arratsalde ederra igaro genuen Igorren atzo, elkar ondo hartu eta politikaz hitz egiten. Eta aitortu beharra daukat, bidenabar, harritu egin ninduela mahaia osatzen dutenen gaztetasuna. Gazteak eta adoretsuak dira Igorreko batzokiaren buruan daudenak. Nork esan du EAJa, indarrik eta etorkizunik gabeko alderdi ahula dela?</p>
<p style="text-align:justify;"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/03/dsc03922-copia.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-5797" title="DSC03922 copia" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/03/dsc03922-copia.jpg?w=500&h=336" alt="Igorreko batzokiaren mahaiko kideekin" width="500" height="336" /></a></p>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/ibilera-eta-joan-etorriak/'>Ibilera eta joan-etorriak</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/5795/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/5795/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/5795/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/5795/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/5795/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/5795/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/5795/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/5795/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/5795/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/5795/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/5795/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/5795/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/5795/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/5795/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5795&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/03/03/igorreko-batzokian-hizlari/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/03/dsc03908-bestebat.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">DSC03908 bestebat</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/03/dsc03922-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">DSC03922 copia</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Bermeoko abertzale historikoak (1): Benantzio Goitia Astoreka, Batzoki Bermeotarra-ren aurreneko lehendakaria</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/02/27/bermeoko-abertzale-historikoak-bizente-goitia-astoreka-batzoki-bermeotarra-ren-aurreneko-lehendakaria/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/02/27/bermeoko-abertzale-historikoak-bizente-goitia-astoreka-batzoki-bermeotarra-ren-aurreneko-lehendakaria/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 27 Feb 2012 13:31:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Opinión]]></category>
		<category><![CDATA[Bermeo]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=5745</guid>
		<description><![CDATA[Post honekin, Bermeoko EAJren historioan, garrantzi berezia, paper nabarmena edota aparteko aipamena izan duten andra-gizonen biografia-kate bat hastera noa. Harrobi emankorra izan da Bermeo abertzaleak sortzerakoan. Hasiera-hasieratik izan da horrela. Eta norbaitekin hasi behar denez, batzokiak izan zuen lehenbiziko lehendakariarekin hastea erabaki dut: Benantzio Goitia Astorekarekin hain zuzen. Benantzio Goitia Astoreka: batzokiko aurreneko lehendakaria Bermeoko semea [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5745&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;"><em>Post</em> honekin, Bermeoko EAJren historioan, garrantzi berezia, paper nabarmena edota aparteko aipamena izan duten andra-gizonen biografia-kate bat hastera noa. Harrobi emankorra izan da Bermeo abertzaleak sortzerakoan. Hasiera-hasieratik izan da horrela. Eta norbaitekin hasi behar denez, batzokiak izan zuen lehenbiziko lehendakariarekin hastea erabaki dut: Benantzio Goitia Astorekarekin hain zuzen.</p>
<p style="text-align:justify;"><strong>Benantzio Goitia Astoreka: batzokiko aurreneko lehendakaria</strong></p>
<p style="text-align:justify;">Bermeoko semea zen Benantzio, bertan sortu baitzen 1852ko apirilaren lehenean. Felix Goitia Telletxea eta Frantziska Astoreka Lotina izan zituen gurasoak; 1848ko apirilaren 27an, Bermeon ezkondutako senar-emazteak. Hainbat neba-arreba izan ziren Felixek eta Frantziskak sortu zuten Goitia-Astorekatarren familian. Benantzioren ostean, Paula (1854) Teresa (1856) Dorotea (1860), Anizeto (1863) eta Rosario (1868) jaio ziren gutxienez. Denak Bermeon, jakina.</p>
<p style="text-align:justify;">Ogibidez, itsas-gizona izan zen Benantzio; merkataritza untzietako pilotoa. Aita ere marinoa zuen. Eta itsasoko ibilbide handietan zebiltzanei maiz-sarri gertatzen zitzaienez, ordezkari bidez ezkondu zen 1879ko maiatzaren 29an Maria Inazia Portuondo Garmendia bermeotarrarekin. Eleizako arzipresteak sinatutako aktak esaten duenez:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">&#8220;&#8230;desposé y casé por palabras de presente [...] por medio de procurador a Don Venancio de Goitia, piloto, soltero, natural y feligrés de esta, residente en la actualidad en Liverpool, de veinte y seis años de edad, el cual confirió poder bastante en la ciudad de Liverpool el diez y nueve de de abril último ante el cónsul de España O. Berástegui, a favor de don Bonifacio de Portuondo, comerciante, natural y feligrés de esta [...] y a María Ignacia de Portuondo, soltera, de veinte y tres años de edad, natural de esta&#8221;</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Hogeita sei urte zituen Benantziok ezteiak ospatu zituenean. Baina haindik urte batzuetara alargun gelditu zen. Eta 1894ko urtarrilaren 8an, hildako emaztearen ahizparekin batu zen berriro: Ines Portuondo Garmendiarekin, hain zuzen ere.</p>
<div id="attachment_5806" class="wp-caption aligncenter" style="width: 410px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/batzoki-bermeotarra3-copia.jpg"><img class=" wp-image-5806 " style="margin:3px 5px;" title="Back Camera" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/batzoki-bermeotarra3-copia.jpg?w=400&h=402" alt="" width="400" height="402" /></a><p class="wp-caption-text">Batzoki Bermeotarra-k Benantzio Goitia lehendakaria izan zen garaian -1908 urtean- idazkietan erabiltzen zuen menbretea</p></div>
<p style="text-align:justify;">Ezkondu ez ezik, seme-alaba taldea izan zuten Benantziok eta Maria Inaziak. Besteak beste, aitaren izen berdina zeraman Benantzio Goitia Portuondo ekarri zuten mundura. Benantzio Goitia semea ere, aita legez, pertsonai garrantzitsua izan zen EAJren iraganean. 1883ko martxoaren 22an jaio zen. Eta aitaren bide berdina jarraiki, EAJko militante zintzoa eta sutsua izan zen. Gauza kurioso bat gertatzen da Benantzio Goitia aita-semeekin. Aita <em>Batzoki Bermeotarra</em>-ren lehenbiziko lehendakaria izan bazen, semea, berriz, Bermeoko uri buru batzarreko presidentea izan zen, 1934. urtean, batzoki berria -gaur egunean ere batzokia den eraikina- egin, zabaldu, inauguratu eta bedeinkatu zenean. Une horretan, batzokiari eusten zion sozietatean, 60 obligazioren jabea zen Benantzio Goitia semea.</p>
<div id="attachment_5946" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/primer-batzoki-de-bermeo.jpg"><img class="size-full wp-image-5946" title="Primer batzoki de Bermeo" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/primer-batzoki-de-bermeo.jpg?w=500&h=372" alt="" width="500" height="372" /></a><p class="wp-caption-text">Benantzio Goitiaren lehendakaritzapean sortu zen Batzoki Bermeotarra, argazkian ikusten den etxearen bigarren solairuan egon zen; hots, urte batzuk geroago &quot;Credito de la Unión Minera&quot; banketxeak bere egoitza jarriko zuen leiku berean.</p></div>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-5745"></span></p>
<p style="text-align:justify;">Paper garrantzitsu jokatu zuen Benantzio Goitiak EAJak Bermeon eman zituen lehenbiziko urratsetan. Aipamen berezia merezi duten horietakoa. Esan bezala, bera izan zen <em>Batzoki Bermeotarra</em>-ren aurreneko lehendakaria. Edo beste era batera esanez, bere lehendakaritzapean eratu zen <em>Batzoki Bermeotarra </em>1899 urtean. Geroztik, hil arteko urteetan ere -1910ko urtarilan zendu zen- izango zuen, berriz ere, Benantziok, Bermeoko Uri Buru Batzarreko lehendakaria izateko parada. 1908. urtean, esate baterako, dokumentazio zaharrak erakusten duenaren arabera, batzokiko lehendakaria izan zen ostera ere. Baina sasoi horretarako, Bermeoko jeltzaleen egoitza lekuz aldatuta zegoen dagoeneko. Hasierako batzokia txiki gelditu zitzaielako edo, bost-sei urtegarrenean, handik oso gertu zegoen beste etxe batera eraman zuten. Goiko plazan hau ere. Bestearen aurrez-aurre, hurrengo argazkian ikus daitekeenez.</p>
<div id="attachment_5762" class="wp-caption aligncenter" style="width: 220px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/1912ko_galarrena__erregea_batzoki_zaharraren_azpitik.jpg"><img class="size-full wp-image-5762" title="1912ko_galarrena__Erregea_batzoki_zaharraren_azpitik" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/1912ko_galarrena__erregea_batzoki_zaharraren_azpitik.jpg?w=500" alt=""   /></a><p class="wp-caption-text">Antzinako batzokia, goiko plazan, Alfonso XIII erregea 1912an Bermeora etorri zen egunean</p></div>
<p style="text-align:justify;">Baina alderdiaren baitan ez ezik, erakunde publikoetan ere aintzindarien artean ibili zen Benantzio Goitia. Bera izan zen EAJaren zerrendaburua, alderdiak Bermeoko udalean lehenengo aldiz zinegotziak lortu zituen hauteskundeetan. 1899 urtean, gertatu zen hau ere.</p>
<p style="text-align:justify;"><strong>Bermeoko jeltzaleen hasierako urratsak</strong></p>
<p style="text-align:justify;">Hasiera-hasierako abertzale bermeotarrak -Bizkaiako beste herri guztietakoak bezalaxe- lagun arteko bazkarien inguruan egin ohi zituzten euren batzarrak, solasaldi eta abesti saioen bitartez Arana-Goiriren mezu politikoa zabalduz. Kontuan izan behar da, une haietan, agintariek ez zutela abertzaletasunaren dotrina begi onez ikusten. Eta eskura zeuzkaten oztopo guztiak jartzen zizkiotela Alderdi jeltzalearen jardun normalizatuari. Izan ere, legetik kanpo zegoen Alderdia. Eta Guardia Zibilak bere begirada zorrotzaren azpian zeukan Sabin Arana fundatzailea. Estuki ikuskatuak zeuden bere mogimendu guztiak. Testuinguru horretan, irtenbide egokia aurkitu zuten jeltzaleek lagun arteko bazkarietan; mahai inguruko solasaldiaren itxurapean, debekatua zeuden batzar politikoak egiteko aukera ematen zietelako.</p>
<p style="text-align:justify;">Bermeoko jeltzaleek ere bazkariz-bazkari eman zituzten lehenbiziko pausoak. Legearen esparruetatik kanpo; ezkutuan. Badakigu jakin, esate baterako, 1896aren hasieran, Sabinek berak aginditua, Bermeoko bere jarraitzaileek bazkari bat izan zutela Aingeru Zabalarekin. Horrela esaten zion Sabinek, 1896ko martxoaren 3an Zabalari bidali zion gutun batean: “<em>Recibida tu carta. Perdona no te la haya contesado antes. Recibida también la lista de los que asististeis a la comida de Bermeo. Estuvo aquí Ortube y nos dijo cómo en aquella villa esperaba mucha gente nuestra llegada</em>”.</p>
<div id="attachment_5763" class="wp-caption aligncenter" style="width: 279px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/bazkaria.jpg"><img class=" wp-image-5763 " style="margin:3px 5px;" title="bazkaria" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/bazkaria.jpg?w=269&h=336" alt="" width="269" height="336" /></a><p class="wp-caption-text">Bermeoko jeltzaleak lagun arteko bazkari batean</p></div>
<p style="text-align:justify;">Aipaturiko eskutitz horretan, animoak ematen dizkio Sabinek Aingeru Zabalari, etorkizunean ere Bermeoko jeltzaleekin horrela jarrai dezan: lagun arteko bazkarien aitzakiarekin aberriarekiko maitasuna zabaltzen eta abertzaletasunaren ideia hedatzen. Berak -Sabinok- ezin izango duela denetara joan, baina abertzaleen bazkariekin jarraitu behar dela esan dio Zabalari:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Sin embargo, debéis vosotros seguir reuniéndoos de vez en cuando en modestos banquetes con el fin de mantener vivo ese espíritu entre nuestros afiliados de más empuje, y de reavivarlo y desarrollarlo entre los epeles. Luis podrá asistir en mi nombre, pues es el segundo en el Consejo. No tengo necesidad de recomendaos dos cosas para esas reuniones: es la primera, que guardéis el mayor sigilo antes de celebrarlas y por consiguiente que sólo convoquéis a gente de absoluta confianza. Es la segunda, que durante el banquete y después de él, evitéis, como habéis hecho hasta aquí, que el enemigo halle la ocasión que busca para saciar su odio”</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;"><strong><em>Batzoki Bermeotarra</em>-ren sortzea</strong></p>
<p style="text-align:justify;">Azkenean, 1899 urtean, ezkutuko joan-etorrietan hamaikatxo arazo eta zailtasun iragan eta gero, Bermeoko herrian batzokia zabaltzea erabakitzen dute jeltzaleek: <em>Batzoki Bermeotarra</em>. Sabin Aranak berak idatzi omen zituen batzoki berriaren estatutuak. Eta azpimarratu beharrekoa da, estatutuak irakurriz gero, elkarte politiko batenak baino, astialdia jolas eta denborapasa garbiekin emateko elkarte batenak ematen dutela.</p>
<div id="attachment_5801" class="wp-caption aligncenter" style="width: 330px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/batzoki-bermiotarra-copia.jpg"><img class="size-full wp-image-5801" title="Back Camera" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/batzoki-bermiotarra-copia.jpg?w=500" alt=""   /></a><p class="wp-caption-text">Sabino Aranak bere eskuekin Batzoki Bermeotarra-rentzat idatzitako araudia.</p></div>
<p style="text-align:justify;">Goiko plazako etxe batean kokatzen da batzokia. Martzelino Uranga Amilibia mutrikuarraren jabetzako etxe batean. Mutrikun jaioa zen arren Bermeora ezkonduta zegoen Martzelino Uranga. Eta bere semeetako bat, Amalio, Sabin Aranaren laguna zen. Lehen orduko abertzalea beraz. Horrela ulertzen da Martzelinok jeltzaleei bere lokala dohan eskaini izana, alderdiaren egoitza bertan kokatu zezaten.</p>
<div id="attachment_5805" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/batzoki-bermeotarra2-copia.jpg"><img class="size-full wp-image-5805" title="Back Camera" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/batzoki-bermeotarra2-copia.jpg?w=500&h=316" alt="" width="500" height="316" /></a><p class="wp-caption-text">&quot;Batzoki Bermeotarra&quot; elkartearen tituloa</p></div>
<p style="text-align:justify;">Baina herriko udalak, une hartan nagusi ziren jauntxo liberalen eraginez, eragozpen mota guztiak jarri zizkion batzokiaren zabaltzeari. Herriko agintariek egindako trabeskeriak eta jarritako oztopoak, zehatz era argi asko jaso zituen sasoi hartako -1899ko maiatzean argitaratutako- kronika batek: ikurriña kendu zioten, inaugurazio-jaia galerazo, meza ospatzea eragotzi eta bolanderak botatzea debekatu. Hona hemen aipatutako kronikak esaten duena:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Bilbon <em>Centro Vasco</em> sortu dan legez, Bermeon bere soziedade bat sortu gura zan, euskerazko izenekoa, ezkara Pasiegoak-eta; <em>Batzoki Bermiotarra</em> dau izena. Batzoki edo Soziedade guztiek eukiten dabe banderea ta gure onek be bear eban; eta bandera gorri bat, erdian Bermeo-ko erriaren armak daukazana, da Batzoki onek daukana. Ortu santu edo obitegitik euskerazko letrerua atarateak Bermeo benetan maite dabenak irakiten ipiñi ebazan, eta atatik iaio zan, orain jauntxu edo caciqueen kriadu modura kontzejura doazenen ordez, beste kontzejal batzuk Bermeotar egiazkoak ataratea. Eta ¡¡itsututa egon dira!! Letrerua kentzea baino txarrago egin dabe: iñoren etxean, inor ezegoala, sartu ta banderea artu, ¿ostu esango dot ala ez?</p>
<p style="text-align:justify;">Lengo domekan ezin idigi izan zan Batzokia, legeak diñozan egunak igaro edo pasau etzirealako; ata agaitik bazkaria Jose Anjel-enean izan zan. Nik (egia esan bear da) bazkaritarako baiño poz geiago neukan meza nagosirako. Banekian praile jaunari sasoiz eskatu jakela euren Eliza ederra, ta tximista ta juzturiak jausiko bazirean bere baietz erantzun ei eben. Ta azkenengo orduan ezetz. ¿Noz jazo ete da Bizkaiko Eleiza bateko ateak istea? ¿Erejeak ala protestanteak ala zer giñean, guri ukatuteko? ¿Bizkaiko politikoen artean ¿ete dago partidu bat, atzo emen izan zanak legez, estutasunera eldu ezketiño Elizearen alde gehiago egingo leukeanik? Geiago egingo leukeanik, bat bere ez…</p>
<p style="text-align:justify;">Gero emengo kura edo arimazain biakana joan zirean, da onek, fraile jaunaak leku txarrean ez ipintearren, oba zala esan eutsen Eliza aretan ez funziñorik eukitea. Guztiak ontzat artu eben erabagi au ta Almikara joan giñean da eztogu damu. ¡Alango gauzarik! Ikusgarria zan a: bideak betean bana banako gizonak joiazan. Alango gauza bat ikustearren, munduaren azkanera joan leike. Bolanderarik botaten bere gure Alkatetxuak itxi ez, eta Mundakako lurretik bota bear izan zirean […]</p>
<p style="text-align:justify;">Gero sartu giñean Eleizara. Etxat iñoz aztuko atzoko eguna ¿Zelanik etorten dira arrantzaleak, oiña non ipiñi eztakiela, antsobaz edo bokartez bete bete eginda datozanean? Alantxe gengozan atzo. Luzeegi izateko bildu naz ze osterantzean posarren esango neuskizuz bete mila gauza neuk an ikusiak.</p>
<p style="text-align:justify;">Don Serapiñ Albizuri jaunak (len Almikako kura edo arima-zain da gaur Santa Mariako koajutore danak) euskera garbian berba egin euskun Eleizan meza-bitartean, da erakutsi eban euskaldunak antzina eukezan sinizte edo fedea ta ekandu edo costunbreak gaur biztu bear direala. Egi andiak esan euskuzan abade gazte euskaldun on onek, egi andiak. Gure egitadeak aren berbakaz bat egingo balira, zorionekoak gu”</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Horrela inauguratu zen <em>Batzoki Bermeotarra</em>. Herriko agintari liberalek jarritako oztopo guztiei aurre eginez. Adorez, borondatez eta ekimenez. Eta Benantzio Goitia Astoreka, jakina, batzokiaren sustatzaileen artean agertzen zaigu une orotan. Sustatzaile ez ezik, bera da Batzokiaren aurreneko lehendakaria.</p>
<div id="attachment_5747" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/img_1121-copia.jpg"><img class="size-full wp-image-5747" title="Back Camera" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/img_1121-copia.jpg?w=500&h=172" alt="" width="500" height="172" /></a><p class="wp-caption-text">Bizente Goitiaren sinadura, Bermeoko batzokiko lehendakaria zenean</p></div>
<p style="text-align:justify;">Baina gauzak ez ziren hain erraz bideratuko. Handik hiru-lau hilabetera -irailean, zehatzago esateko- gobernadore zibilak <em>Batzoki Bermeotarra</em> ezabatzea erabakitzen du, Espainiaren batasunaren kontra sortutako elkartea baino ez dela argudiatuz. Eta Benantzio Goitia lehendakariari preminezko agindua ematen dio erabakia berehala bete dezan:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“En virtud de las atribuciones que me confiere el artículo 3º de la Ley de orden público de 23 de abril de 1870, y teniendo en cuenta que es público y notorio que la creación de ese Centro no obedeció ni obedece a otros móviles que a sostener y fomentar la propaganda, a fin de quebrantar la unidad nacional, he acordado que desde el día de hoy quede disuelto ese Centro”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Are gehiago, herriko Alkateari, goiko plazan zabaldutako egoitza itxiaraztea agintzen dio:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“poniéndose de acuerdo el Comandante del puesto de la Guardia Civil a quien también comunico con esta fecha las órdenes oportunas, proceda sin contemplación de ningún género a cerrar el Centro de que se trata, dándome cuenta seguidamente del cumplimiento de esta orden”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Eta hori guztia gutxi balitz, zera agintzen zion alkateari, Bermeoko alkateak jeltzaleen kontra egiteko inoren akulukadarik beharko balu bezala:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“que de ningún modo consienta ni tolere manifestación ni reunión con el carácter de separatista, deteniendo a toda persona que infrinja las leyes y trate de perturbar el orden público”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Horrez ganera, Benantzio Goitiari 100 pezetako isuna jarri zion gobernadoreak. Sasoi haietako 100 pezeta!</p>
<p style="text-align:justify;">Baina Goitiak ez zuen etsi. Eta hilabete batzuk igaro ondoren, berriz ekin zion batzokia zabaltzeko baimena eskatzeari. Eskatu eta baita lortu ere. 1900eko uztailaren 28an, gobernadore zibilak batzokia zabaltzeko baimena eman zion ostera ere Goitiari, baina baldintza zorrotzekin:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“concedo autorización para proceder a la reapertura de la disuelta sociedad de recreo titulada Batzoki Bermeotarra, advirtiéndole que no toleraré que cometan actos contrarios a la ley fundamental del Estado por que entonces se procederá con todo rigor contra sus autores”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Oraingoan ere, jakina, agintariek emandako baimena ez zen betirako izan. Azaroan, beste behin itxi behar izan zuten batzokia jeltzaleek. <em>Via Crucis</em> galanta, benetan, erabat legeztatu arte jeltzaleek bizi behar izan zutena. Baina 1901ko martxoan, jarduteko baimena berreskuratu zuen berriro Bermeoko abertzaleen elkarteak. Eta kasu honetan, bai, zati baterako izan zuten.</p>
<p style="text-align:justify;"><strong>1899ko urtearen garrantzia abertzaletasuna Bermeon sortze eta errotze-prozesuan</strong></p>
<p style="text-align:justify;">1899ko urtea, garrantzitsua eta erabakikorra izan zen, benetan, abertzaletasuna Bermeoko herritarren artean errotze- eta zabaltze-prozesuan. Eta ez bakarrik <em>Batzoki Bermeotarra</em> inauguratu zelako. Horrez ganera, beste gauza garrantzitsu asko gertatu zen.</p>
<p style="text-align:justify;">Urtearen hasieran, hain zuzen, herriko jauntxoen eta hauek udalean zeuzkaten aginpekoen kontrako propaganda kanpainia zaratatsuari ekiten zioten jeltzaleek. Arrazoi argia zegoen horretarako: Ortube abizeneko herritar batek hilerriko bere familiaren panteoian jarri zuen euskaraz idatzitako harria kenduarazi izana. Egindakoa egin eta gero, hartutako neurriaren larritasunaz ohartu ziren zinegotziak eta aitzakia jarri zuten euren burua zuritu nahian: kendutako harriak ez omen zeukan baimenik. Baina aitzakia aitzaki, sartutako hanka barruan gelditu zen. Bermeo bezalako herri euskaldun batean, udalak euskaraz idatzitako kartel bat kenaraztea, hanka sartze izugarria baita.</p>
<p style="text-align:justify;">Gauzak horrela, idazle anonimo batek -<em>Tertzadun bat</em> izenordearen atzean ezkutatzen den batek- udalari zuzendutako kritika zorrotzak argitaratu zituen Azkueren babespean kaleratzen zen <em>Euskalzale</em> aldizkari euskaldunean.</p>
<div id="attachment_5761" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/euskalzale.jpg"><img class="size-full wp-image-5761" title="Euskalzale" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/euskalzale.jpg?w=500&h=364" alt="" width="500" height="364" /></a><p class="wp-caption-text">&quot;Euskalzale&quot; aldizkariaren portada</p></div>
<p style="text-align:justify;">Herriko jauntxoek haserre bizia hartu zuten kritika horien berri izan zutenean. Izan ere, argitara emandako lehena, kritikoaz ganera, sarkasmo zirikatzailez jositako artikulua zelako. Vidaechea abizeneko zinegotziari, erdalzalea zelako, <em>Casa-camiño</em> deitzen zion kazetariak. Gabantxo alkatearen kasuan, ordea, txikia zelako, txikitasuna nabarmenarazten zuen artikuluak, ikutu burlati eta humoristikoarekin. Eta zinegotzi errioxarrak, berriz, Pasiegotzat hartzen zituen. &#8220;Batzuk diñoenez -zioen artikuluak- gure <em>Ayuntamentu</em> edo Udaletxean <em>pasiegu</em> bi dagoz, benetako Jauntxu edo <em>cacique</em> izan gura dabenak; eta onek ei dauke Gabancho (andia be ezta <em>koitadua</em>-ta) sakel edo <em>partikaran</em> sartuta. Artezkari jauna: Bermeo-ko arrantzaleak eta osterantzeko gizonak onegiak gara. <em>Pasiego</em> bi, <em>Casa-Camiño, </em>Gabancho&#8230; ta besteren batzuk (onek bere egunen baten urtengo dabe argitara) dira gure agintari ta jaube. Guk paparrean bizarrik euki ezketiño, esango geunskio orrelakotxu orrei: <em>Pasiego ¿con cuébano venir y mandar Bermeanos? A tu tierra vete á mandar</em>&#8220;.</p>
<p style="text-align:justify;">Gabantxo alkateari bertsoak eta guzti egin zizkion <em>Tertzadun bat</em>-ek:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">&#8220;Ai Gabancho, Gabancho zara zu</p>
<p style="text-align:justify;">kanerdiko takoia biozu</p>
<p style="text-align:justify;">lurren ganian ikusteko, lurren ganian ikusteko,</p>
<p style="text-align:justify;">Alkate osua izan biar badozu</p>
<p style="text-align:justify;">Mendabala puzka dagoniak</p>
<p style="text-align:justify;">ezta ikusten Gabancho mollian</p>
<p style="text-align:justify;">orbela legez uretara, orbela legez uretara</p>
<p style="text-align:justify;">Jausiko jaku iñok uste bagian&#8221;</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Hain haserre handia hartu zuten kritikatuak izan ziren zinegotziek eze, Udalak kontsulta egin zion abokatu bati, kritika horiek egin zituen idazlea auziperatzerik ote zegoen galdetuz.</p>
<p style="text-align:justify;">Zinegotzien haserrea, <em>Tertzadun bat</em>-en belarrietara heldu zen, jakina. Eta hurrengo artikuluan, barre-burlak egiten zizkien berriro ere:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Gabantxo, <em>Casa-Camiño</em>, Pasiego jaunak, ¿min egin deutsue nik barrezka barrezka egiñiko eskutitzak? Miñago egin deuskue, Bermeo zuek baiño maiteago dogunoi zuen erabagi zoritxarrekoak”</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Urte horretako maiatzean, bestalde, udal hauteskundeak izan ziren Bermeon. Legearen xedapenak jarraituz, udalbatzaren erdia berritu behar zen. Eta EAJak batzokiko lehendakaria, Benantzio Goitia aurkeztu zuen zerrendaburu. Lehenengo aldiz aurkezten ziren Bermeoko jeltzaleak udal hauteskundeetara. Eta emaitza izugarriak lortu zituztela aitortu behar da. Hausteskundeen aurretxoan, <em>Tertzadun bat</em>-ek argi asko iragarten zuen gertatu behar zena:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Ille bi barru gure Ayuntamentutik erdia barriztatuko da ta orduan erakutsiko deutse Bermeoko erriak lau ta bi zeinbat direan gaurko jauntsuari, aberatsena eztalako kanposantutik Ortube-ren arria bota dabenai (permisoa atsakitzat ipiñita) aberatsen arri permiso bakoak aberatsenak direalako botaten eztabezanak. Bermeoko uria jauntsuen azpian eztago ondo; batez bere edo sobre todo jauntsu orrek ain itsuak edo kaskarrak direanean”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Emaitza ederra lortu zuen jeltzaleen zerrendak. Zortzi zinegotzitik, bost -erdia baino bat gehiago- jeltzaleentzat izan ziren. Eta Benantzio, batzokiko lehenbiziko lehendakaria, Bermeoko udalean lehenengo aldiz aukeratuak izan ziren zinegotzi jeltzaleen taldeko nagusian bihurtu zen. Berarekin bateran, honako hauek izan ziren aukeratuak: Lorenzo eta Benito Goitia Goienetxea –Benantzioren lehengusuak ziren bi hauek- Frantzisko Uribarri eta Sandalio Allika Zabala.</p>
<div id="attachment_5748" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/img_1117-copia.jpg"><img class="size-full wp-image-5748" title="Back Camera" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/img_1117-copia.jpg?w=500&h=224" alt="" width="500" height="224" /></a><p class="wp-caption-text">Bizente Goitiaren sinadura euskaraz idatzitako gutun batean</p></div>
<p style="text-align:justify;"><em>Euskaltzale</em> aldizkariaren hilabete hartako aleak, <em>Tertzadun bat</em>-ek idatzitako bertsoak argitaratu zituen, herritarrek kalez kale kanta zitzaten, hauteskundeetan gertatutakoari erreferentzia argia eginez:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Zortzi kontzejal<br />
Barriztatutik<br />
Bost-gaiño doguz geutarrak;<br />
Beste irurak<br />
Lopez-zaleak<br />
Amarratsaren ltxarrak</p>
<p style="text-align:justify;">Batzoki baten<br />
Balkoietatik<br />
Saman amua dabela,<br />
Amarratz ori<br />
Urte bi barru<br />
Dingilizka ikusiko da”</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;"><em>Euskalduna</em> astekariak ere Bermeoko jeltzaleek hauteskunde haietan lortutako emaitzak txalotzen zituen, 1899ko maiatzaren 21eko alean:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“si el resultado de las elecciones en Bilbao ha podido demostrar las fuerzas con que cuentan los elementos vascongados en esta villa, no menos lo ha demostrado también en la no menos villa de Bermeo. El caciquismo gandarista, o lo que sea, venía enseñoreándose de aquél pueblo y había tomado tales proporciones que hasta negaron sus auxilios a los pobres marinos y pescadores en los días en que éstos tuvieron hambre. Estos se han vengado: no han votado al caciquismo y el caciquismo, a pesar de los pesares, ha obtenido de misericordia tres puestos de los ocho para los que se elegían concejales, mientras el partido vascongado, sin gastar ni un perro chico, ha obtenido cinco puestos”</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Robustiano Elorrieta Bermeoko jauntxo liberalaren jarraitzaileen artean, tragedia negargarria bezala bizi izan zuten jeltzaleek hauteskundeak irabazi eta bost zinegotzirekin udalera sartu izana. Hain izututa gelditu ziren, irailaren 7ko udalbatzan, abertzaletasunaren kontrako aldarrikapena egin zuten. Abertzaletasunaren kontrako erabakia hartzeagatik, honek indar gutxiago izango zuelakoan:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“condena indignada el bizkaitarrismo germinado en esta población y protesta solemnemente del espíritu separatista que viene inspirando aquella tendencia, considerándole como una desgracia perniciosa y una vergüenza abominable y declara que sólo un profundo sentimiento de amor patrio y de la fidelidad inquebrantable a la integridad nacional, puede conducirnos a la honrada y viril regeneración citando el concurso de todos los españoles paa que podamos elevar el nombre de nuestra amada y desgraciada patria a la altura de las naciones más cultas y civilizadas”</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Sabin Aranak ere poz handia hartu zuen Bermeoko udal hauteskundeetan lortutako emaitzekin. Bilbon ez ezik, Bizkaiko herrietan ere aurre zihoan bere dotrina politikoa, oztopoak baztertuz eta bideak urratuz. Aingeru Zabalari bidalitako gutun batean, honela esaten zion: “Los pescadores de Bermeo se portan de veras”.</p>
<p style="text-align:justify;"><strong>Abertzaleen buruzagia izatearen kostea: <em>El Bermeano</em>-ren zirikadak</strong></p>
<p style="text-align:justify;">Jeltzaleen indarra ikusita, Elorrietatarrak -jauntxo liberalaren taldekoek- aldizkari bat argitaratzea erabaki zuten, propaganda bidez abertzaletasunaren kontrako mezuak herritarren artean hedatzen joateko. Horrela sortu zen <em>El Bermeano</em> astekari famatua. <em>El Bermeano-</em>k abertzaletasuna hartzen du arerio gisa. Jeltzaleen eta hauen zinegotzien kontrakoak dira bere kritika eta erasorik gehienak. Abertzaletasunaz hitz egiteko, &#8220;<em>La secta basoquitarra</em>&#8220;; &#8220;<em>el nefando basoquismo</em>&#8221; eta antzeko esaldiak erabiltzen ditu. Denak, ikusten denez, mespretxuz jositako esapideak. Eta abertzaletasunaren kontrako diskurtsoak ere, antologikoak dira, benetan, <em>El Bermeano</em> astekariaren orrietan irakur daitezkeenak.  Hona hemen adibide bat:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“El bizkaitarismo de Bermeo nacido y amamantado a los pechos de la más abyecta degeneración, huele a podrido y sus deletéreos mismas trastornan la cabeza a sus juanchus (sic) y producen nauseas a los buenos bermeanos […] Cadáver putrefacto el bizkaitarrismo, lo enterraremos en el carro de la basura y tendremos muy buen cuidado de que sus despojos no se saquen a puntillazos para evitar el contagio mortífero de semejante plaga” (20.12.1902);</p>
<div id="attachment_5759" class="wp-caption aligncenter" style="width: 510px"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/el-bermeano.jpg"><img class="size-full wp-image-5759" title="El Bermeano" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/el-bermeano.jpg?w=500&h=261" alt="" width="500" height="261" /></a><p class="wp-caption-text">&quot;El Bermeano&quot; astekariaren burua</p></div></blockquote>
<p style="text-align:justify;">Ala beste hau:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“El basoquismo, acumulación de todo lo reaccionario, suma de elementos autoritarios y retrógrados, la gran madrastra de la corrupción moral y de la ignorancia popular que alienta en el atraso más ruin y lucha en el impulso salvaje contra toda tendencia progresiva que El Bermeanismo, inspirado en las más nobles aspiraciones de engrandecimiento y de progreso, viene infiltrando en el sentido popular, constituye hoy el estado político de nuestro pueblo” (1903ko ekainaren 31).</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Horra hor hirugarren bat ere:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“El desquiciamiento de la clase pescadora, la persecución á la caridad cristiana, la anarquía en el régimen municipal, la desmembración en el patrimonio popular y como síntesis de una degeneración, la negación de la educación instructiva, el abandono criminal de la salubridad pública y la retro-gradación del progreso en la vida social con la perturbación y el odioso apasionamiento en el espíritu público, son los frutos que el contumaz basoquismo ha querido depararnos en su vergonzoso imperio” (1903ko uztaliaren 5a)</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Zertan esanik ez dago, <em>El Bermeano</em>-k, irain zorrotzak zuzendu zizkiola Benantzio Goitia jeltzaleen buruari. Ez zuen aukerarik galtzen Goitiari ziria sartzeko ala berataz satirak, barreak eta burlak eragiteko. 1902ko abuztuaren 31eko alean, esate baterako, zera jartzen zuen:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Hay un aforismo jurídico que dice: a confesión de parte suspensión de prueba. En la sesión subsidiaria celebrada el martes dijo el señor Goitia B., dirigiéndose al concejal de la minoría Sr. Uribe ¿en qué persebe hemos comido juntos? Ergo, paice que se come en pesebre ¿eh?”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Ale berean, honako irakur daiteke:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“antes de levantar la sesión hemos de hacer constar lo agradecidos que estamos a Don Venancio Goitia por las manifestaciones que hizo en la sesión respecto a “El Bermeano”, demostrándonos que lee nuestra publicación y no echa en saco roto todo lo que dice el periodiquillo. ¡Eskarrikasco!”.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Jauntxo liberalen astekariak sarri aipatzen ditu <em>Calches</em> y <em>Tripustel, </em>euren kontrako kritikak eta sarkasmoak egiteko. Zinegotziak omen ziren biak. Eta lehengusuak. Bietatik bat, beraz, Bizente Goitia zen. Ez dakigu baina, <em>Calches</em> ala <em>Tripustel</em>.</p>
<p style="text-align:justify;">1902ko irailaren 21eko alean, bi lehengusuak udalari etxean lan batzuk egiteko eskatu zioten baimenaz hitz egiten da. Komunak berritzeko edo eskatzen omen zuten baimena . <em>El Bermeano</em>-ren iruzkinak, jakina, ez zuen parkatzen:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;">“Nosotros no vemos más que el común de donde salen los basoqui y á donde con su irresistible tendencia se dirijen (sic) siempre. Al común; allí nacieron, allí se alimentan y allí…se enterrarán” (21.09.02)</p>
</blockquote>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/bermeo/'>Bermeo</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/5745/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/5745/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/5745/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/5745/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/5745/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/5745/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/5745/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/5745/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/5745/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/5745/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/5745/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/5745/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/5745/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/5745/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5745&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/02/27/bermeoko-abertzale-historikoak-bizente-goitia-astoreka-batzoki-bermeotarra-ren-aurreneko-lehendakaria/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/batzoki-bermeotarra3-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Back Camera</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/primer-batzoki-de-bermeo.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Primer batzoki de Bermeo</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/1912ko_galarrena__erregea_batzoki_zaharraren_azpitik.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">1912ko_galarrena__Erregea_batzoki_zaharraren_azpitik</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/bazkaria.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">bazkaria</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/batzoki-bermiotarra-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Back Camera</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/batzoki-bermeotarra2-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Back Camera</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/img_1121-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Back Camera</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/euskalzale.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Euskalzale</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/img_1117-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Back Camera</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/el-bermeano.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">El Bermeano</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Formación política para jóvenes de formaciones de inspiración marxista</title>
		<link>http://josuerkoreka.com/2012/02/06/formacion-politica-para-jovenes-de-formaciones-de-inspiracion-marxista/</link>
		<comments>http://josuerkoreka.com/2012/02/06/formacion-politica-para-jovenes-de-formaciones-de-inspiracion-marxista/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 06 Feb 2012 21:39:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Josu Erkoreka</dc:creator>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Opinión]]></category>
		<category><![CDATA[BOLTXEs]]></category>
		<category><![CDATA[EAJ-PNV]]></category>
		<category><![CDATA[Izquierda autodenominada abertzale]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://josuerkoreka.com/?p=5691</guid>
		<description><![CDATA[Hace ya bastantes años -ocurrió en la primera mitad de los noventa- unos jóvenes de EGI me invitaron a participar en unas jornadas de estudio y formación que iban a celebrar en el caserío Itsaspe de Orio. El programa contemplaba la intervención de mucha gente, académicos y políticos en activo. A mí me pidieron que les hablara de los [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5691&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">Hace ya bastantes años -ocurrió en la primera mitad de los noventa- unos jóvenes de EGI me invitaron a participar en unas jornadas de estudio y formación que iban a celebrar en el caserío <em>Itsaspe</em> de Orio. El programa contemplaba la intervención de mucha gente, académicos y políticos en activo. A mí me pidieron que les hablara de los derechos históricos de los territorios forales, prestando especial atención a su actual formulación jurídica. &#8220;Como si fuera una clase de la Universidad&#8221;, precisaron. Todavía conservo los materiales que reuní para aquél encuentro: el programa, los documentos anejos y las sentencias del Tribunal Constitucional que -ya entonces-  iban definiendo, pleito a pleito, los perfiles jurídicos de los derechos históricos.</p>
<p style="text-align:center;"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/imgp6817-copia.jpg"><img class="aligncenter  wp-image-5692" style="margin:3px 5px;" title="IMGP6817 copia" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/imgp6817-copia.jpg?w=350&h=471" alt="" width="350" height="471" /></a></p>
<p style="text-align:justify;">Poco tiempo después, participé en un seminario organizado en Espejo por la sección alavesa de EGI. Eran los tiempos en los que <em>Unidad Alavesa</em> cuestionaba tan descarnada como indocumentadamente el sustrato euskaldun de este territorio. Mi disertación versó sobre ese tema. Y aporté documentos, evidencias toponímicas y referencias bibliográficas que desmentían radicalmente la tesis que por entonces defendían las huestes de Pablo Mosquera.</p>
<p style="text-align:justify;">Más recientemente -esto sucedió ya en el siglo XXI- recibí una nueva invitación para colaborar en la formación de las juventudes del partido en el que milito. Esta vez, diserté durante un par de horas sobre el derecho de autodeterminación: su origen, su fundamento jurídico, sus interpretaciones, su evolución y su aplicación práctica. Era lo que en ese momento les interesaba. </p>
<p style="text-align:justify;"><span id="more-5691"></span></p>
<p style="text-align:justify;">Como se ve, los temas sobre los que se me pidió que hablase, siempre tuvieron una conexión lógica con la coyuntura política del momento y, sobre todo, con los focos de interés normales de un nacionalista vasco.</p>
<p style="text-align:justify;">La reflexión viene al hilo de un <em>dossier</em> mecanografiado que recientemente ha llegado a mis manos, en el que se recoge el &#8220;Programa de Formación Teórica&#8221; que se impartió entre los jóvenes militantes de ETA en los años setenta. El documento tiene su interés. Un interés histórico, en primer lugar, pero también un interés presente, en la medida en que suministra pistas para conocer los principios ideológicos que han nutrido ese entorno político.</p>
<p style="text-align:justify;">El programa en cuestión, efectúa un repaso completo y exhaustivo de la doctrina marxista, e incorpora un extenso listado de referencias bibliográficas en el que figuran, además, por supuesto, de títulos de Marx, Engels y Lenin, obras de autores como Althusser, Balibar, Bettelheim, Boukharine, Dahrendorf, Dimitrov, Godelier, Konstantinov, Li Wei-Jan, Mao Tse-tung, Parain, Poulantzas, Ru Quian y el inolvidable Josef Stalin. El temario arranca con el materialismo histórico -al que dedica varios epígrafes, que van desde las relaciones de producción hasta la teoría marxista de la historia, pasando por la superestructura social y la lucha de clases- y continúa con el materialismo dialéctico -con la filosofía marxista en los autores clásicos, los nuevos aportes a la teoría del conocimiento y la contradicción  y el estudio de la contradicción marxista en sí misma- para desembocar en el capítulo que desarrolla la &#8220;formación política&#8221; propiamente dicha. El índice de este último apartado no tiene pérdida:</p>
<blockquote>
<p style="text-align:justify;"><strong>I.- CLASES SOCIALES</strong>: burguesía y proletariado, lucha de clases (análisis concreto de una situación concreta), fuerza dirigente y fuerza principal.</p>
<p style="text-align:justify;">1) MARX Y ENGELS: &#8220;El manifiesto comunista&#8221;, O. E., T. I, (cap. I)</p>
<p style="text-align:justify;">MAO TSE-TUNG: &#8220;Análisis de clases en la sociedad china&#8221;</p>
<p style="text-align:justify;">LENIN: &#8220;El campesinado y la clase obrera&#8221; (11 de junio de 1913), en &#8220;La alianza de la clase obrera y del campesinado&#8221;, Moscú.</p>
<p style="text-align:justify;">2) MARX: &#8220;Las luchas de clases en Francia de 1846 a 1850&#8243;, O. E., T. I</p>
<p style="text-align:justify;"><strong>II.- EL ESTADO</strong>: Transición del capitalismo al socialismo, necesidad de destruir el aparato estatal burgués, democracia burguesa o democracia proletaria, revolución pacífica o revolución violenta, dictadura del proletariado.</p>
<p style="text-align:justify;">3) LENIN: &#8220;El Estado y la Revolución&#8221;, O.E., T. II (cap. 2, 3, 4, 5)</p>
<p style="text-align:justify;">4) LENIN: &#8220;La revolución proletaria y el renegado Kautsky&#8221;, O.E., T. III (p. 65)</p>
<p style="text-align:justify;">ENGELS: &#8220;El origen de la familia, la propiedad privada y el Estado&#8221;, O.E., T. II (cap. 9)</p>
<p style="text-align:justify;">MARX: &#8220;Crítica del programa de Gotha&#8221;, O.E., T. II (cap. 4)</p>
<p style="text-align:justify;"><strong>III.- PARTIDO REVOLUCIONARIO DE VANGUARDIA</strong>: necesidad de una organización de la clase obrera para realizar el pasaje del capitalismo al socialismo, problema de la espontaneidad de las masas y de la conciencia socialista, política económica y política revolucionaria, tareas de organización del partido, línea de masas.</p>
<p style="text-align:justify;">5) LENIN: &#8220;Los objetivos inmediatos de nuestro movimiento&#8221;, O.E., T. I</p>
<p style="text-align:justify;">LENIN: &#8220;¿Qué hacer?&#8221;, O.E., T. I (cap. I, II, III)</p>
<p style="text-align:justify;">6) LENIN: &#8220;¿Qué hacer?&#8221;, O.E., T. I (cap. IV)</p>
<p style="text-align:justify;">LENIN: &#8220;Un paso adelante, dos pasos atrás&#8221;, O.E., T. I (cap.)</p>
<p style="text-align:justify;">MAO TSE-TUNG: &#8220;La alineación de las concepciones erróneas en el Partido&#8221;</p>
<p style="text-align:justify;">7) MAO TSE-TUNG: &#8220;Acerca de algunos problemas de los métodos de dirección&#8221;</p>
<p style="text-align:justify;">LENIN: &#8220;La enfermedad infantil del izquierdismo, en el comunismo&#8221;, O.E., T. I, (cap. 2, 5, 6, 7, 9, 10)</p>
<p style="text-align:justify;"><strong>IV.- FRENTE  UNIDO</strong>:  partido de vanguardia y alianza de clases, partido minoritario y necesidad de alianzas, teoría y condiciones del frente unido, partido y masas.</p>
<p style="text-align:justify;">8) LENIN: &#8220;Dos tácticas de la socialdemocracia en la revolución democrática&#8221;, O.E., T. I, en &#8220;La alianza&#8230;&#8221; (cap. 12)</p>
<p style="text-align:justify;">LENIN: &#8220;El proletariado y el campesinado&#8221; (dos artículos, 1905), en &#8220;La alianza&#8230;&#8221;</p>
<p style="text-align:justify;">LENIN: &#8220;La revolución proletaria y el renegado Kautsky&#8221;, (cap.  5:servilismo ante la burguesía con el pretexto del análisis económico) en &#8220;La alianza&#8230;&#8221;</p>
<p style="text-align:justify;">DIMITROV: &#8220;El frente único de la clase obrera contra el fascismo&#8221; (cap. II del &#8220;Informa ante el VIII COngreso Mundial de la Internacional Comunista, 1935) O.E., La Habana u Oeuvres Choisies, Ed. Sociales, París.</p>
<p style="text-align:justify;">LI WEI-JAN: &#8220;La lucha por la hegemonía del proletariado en el período de la revolución de la nueva democracia en China&#8221;, en &#8220;El frente único es una de las varitas mágicas del pueblo chino para conquistar la victoria&#8221;, folleto Pekín.</p>
<p style="text-align:justify;"><strong>V.- REVOLUCIÓN ININTERRUMPIDA POR ETAPAS</strong>: teoría de la revolución permanente y teoría del desarrollo por etapas de la revolución, unión necesaria de los dos aspectos, revolución democrático burguesa de tipo antiguo o de tipo nuevo.</p>
<p style="text-align:justify;">10) LENIN: &#8220;Dos tácticas de la socialdemocraica en la revolución democrática&#8221;, (cap. 6, 10) en &#8220;La alianza&#8230;&#8221; u O.E., T. I</p>
<p style="text-align:justify;">LENIN: &#8220;La actitud e la socialdemocracia ante el movimiento campesino&#8221;, en &#8220;La alianza&#8230;&#8221;</p>
<p style="text-align:justify;">RU QUIAN: &#8220;La teoría de la revolución permanente y la teoría del desarrollo por etapas de la revolución&#8221;, en SCHRAM: &#8220;La revolución permanente en China&#8221;, París, Mouton et Cie.</p>
<p style="text-align:justify;"><strong>VI.- FORMAS DE LUCHA</strong>: concepto de situación revolucionaria y concepto de guerra prolongada, partido y lucha armada, frentes militar, económico-político y cultural</p>
<p style="text-align:justify;">11) LENIN: &#8220;La primera etapa de la primera revolución&#8221;, O.E., T. II, en &#8220;Cartas desde lejos&#8230;&#8221;</p>
<p style="text-align:justify;">LENIN: &#8220;Las tareas del proletariado en la presente revolución&#8221;, O.E., T. II, en &#8220;Las tesis de Abril&#8221;</p>
<p style="text-align:justify;">MAO TSE-TUNG: &#8220;La revolución china y el Partido Comunista chino&#8221;</p>
<p style="text-align:justify;">12) TRUONG CHINH: &#8220;La resistencia vencerá&#8221;, folleto, Hanoi.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:justify;">Aunque pueda parecer sorprendente, el Programa no incluye una sola referencia al derecho de autodeterminación que, dicho sea de paso, no resulta difícil de incorporar a un temario sobre el marxismo y sus desarrollos teóricos. Baste recordar que el líder de la revolución de octubre, Vladimir Illich Ulianov, escribió un opúsculo que llevaba por título, precisamente, <em>El derecho de autodeterminación</em>. Pero el índice de materias que guió la formación teórica de los activistas <em>etarras</em> en los años setenta de la centuria precedente, no encontró hueco alguno para dar cabida a este tema. Ya no digo nada sobre cultura vasca o historia de Euskadi. Todo era densa conceptualización marxista.</p>
<p style="text-align:justify;">Por el contrario, en sus últimos epígrafes, el programa dedica todo un apartado a las formas de lucha, entre las figura, por supuesto, la lucha armada, como una expresión más del proceso revolucionario.</p>
<p style="text-align:justify;">Al comentar este hecho con un amigo, me responde que la &#8220;diarrea marxistoide&#8221; que se refleja en el programa, -la expresión es suya- podía colar en los años setenta del siglo XX, pero sería inconcebible en el siglo XXI. Las juventudes de la izquierda abertzale, según su opinión, se sitúan muy lejos de ese universo conceptual e ideológico. Es posible, no lo sé. Lo que sí sé es que los cuadernos de formación que ese entorno juvenil ha editado para formar a sus militantes, incluyen números que versan monográficamente sobre estos temas. Los dos títulos cuya portada se reproduce en este <em>post</em> -<em>El manifiesto del Partido Comunista</em> y <em>El marxismo en y desde Euskal Herria</em>- son, tan sólo, una pequeña muestra de lo que hay.</p>
<p style="text-align:center;"><a href="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/imgp6821-copia.jpg"><img class="aligncenter  wp-image-5693" style="margin:3px 5px;" title="IMGP6821 copia" src="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/imgp6821-copia.jpg?w=350&h=499" alt="" width="350" height="499" /></a></p>
<p style="text-align:justify;"> </p>
<br /> Tagged: <a href='http://josuerkoreka.com/tag/boltxes/'>BOLTXEs</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/eaj-pnv/'>EAJ-PNV</a>, <a href='http://josuerkoreka.com/tag/izquierda-autodenominada-abertzale/'>Izquierda autodenominada abertzale</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/erkoreka.wordpress.com/5691/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/erkoreka.wordpress.com/5691/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/erkoreka.wordpress.com/5691/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/erkoreka.wordpress.com/5691/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/erkoreka.wordpress.com/5691/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/erkoreka.wordpress.com/5691/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/erkoreka.wordpress.com/5691/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/erkoreka.wordpress.com/5691/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/erkoreka.wordpress.com/5691/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/erkoreka.wordpress.com/5691/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/erkoreka.wordpress.com/5691/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/erkoreka.wordpress.com/5691/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/erkoreka.wordpress.com/5691/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/erkoreka.wordpress.com/5691/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=josuerkoreka.com&#038;blog=5938921&#038;post=5691&#038;subd=erkoreka&#038;ref=&#038;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://josuerkoreka.com/2012/02/06/formacion-politica-para-jovenes-de-formaciones-de-inspiracion-marxista/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>24</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/ca547fd0a60795a2d8ef0f5b786bd93e?s=96&#38;d=http%3A%2F%2F0.gravatar.com%2Favatar%2Fad516503a11cd5ca435acc9bb6523536%3Fs%3D96" medium="image">
			<media:title type="html">Josu Erkoreka</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/imgp6817-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">IMGP6817 copia</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://erkoreka.files.wordpress.com/2012/02/imgp6821-copia.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">IMGP6821 copia</media:title>
		</media:content>
	</item>
	</channel>
</rss>
